Start
Nyheter
Tillbehör
Smycken
Hemma
Om Pretty Ogr
Feedback
Bli kund
Köpvillkor
Listor

 

 

 

 

 

 

Ordlista4

Månadsstenar4

Astrologi4

Chakra4

Länkar4

Stenfakta6

Ladda ned4

Tips & råd4

Här kommer en liten faktalista om ädel- och halvädelstenar

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö  4


Agat är en mikrokristallisk kiseldioxid, främst kalcedon, och kännetecknas av frånvaron av grynighet och dess starka färger och skiftningar. Även om agater kan finnas i olika bergarter är de vanligast i vulkaniska stenar och vissa metamorfa bergarter (bildas då magmatiska eller sedimentära bergarter utsätts för höga tryck och temperaturer).
De flesta agater förekommer som knutor i vulkaniska bergarter där de utgör hålrum som bildats när flyktiga ämnen dragits tillbaka från smält massa. Dessa fylldes sedan helt eller delvis av kiseldioxidhaltiga materia. Sådana agater, skurna på tvären, uppvisar en rad parallella linjer vilket ger en bandat utseende till sektionen och kallas bandad agat. Theofrastos, en grekisk filosof och naturforskare, fann och namngav stenen längs stranden av floden Achates under 4-300 f Kr. Färgglada agater och andra chalcedonier hämtades för 3000 år sedan från floden Achates, numera Dirillo, på Sicilien. Agat står för hälsa och skydd.


Akoyapärlor är odlade pärlor som produceras i så kallade Akoyamusslor (lat. Pinctada fucata martensii och Pinctada fucata chemnitzii) främst i Japan, Kina, Vietnam, Sydkorea och Australien. Denna mollusk hittas och används främst i Japan och Kina. Kända för sin lyster anses Akoya som den klassiska pärlan. De är vita eller krämfärgade med övertonsfrekvensfärg av rosa, silver eller grädde.

Akoyaostronet är den minsta pärlproducerande ostronet som används i pärlodling idag, så Akoyapärlorna tenderar att vara små, från ca 2 till 11 millimeter, men är också kända för att vara de mest konsekvent runda eller nästan runda pärlor. Detta gör dem idealiska när det gäller jämnhet för pärlsmycken av strängar som t.ex. armband.

5


Akvamarin (från latinska Aqua Marina, "vatten i havet") är en blå eller turkos beryll. Den förekommer på de flesta platser där man finner annan beryll. Den djupblå versionen av akvamarin heter Maxixe och är vanligt förekommande i Madagaskar. Färgen bleknar till vit om stenen utsätts för solljus eller värmebehandling men den blå färgen kan återfås med strålning.

Akvamarin är vid sidan av grön smaragd den mest kända ädelstensvarianten av mineralet beryll; andra varianter är heliodor (gul), morganit (rosa) och gosherit (vit), bixbite (röd) även kallad "röd smaragd"

I USA finns akvamarin på toppen av Mt. Antero i centrala Colorado. I Wyoming har akvamarin upptäckts i Big Horn Mountains, nära Powder River Pass. I Brasilien finns gruvor i delstaterna Minas Gerais, Espírito Santo och Bahia och minorly i Rio Grande do Norte. Gruvorna i Colombia, Zambia, Madagaskar, Malawi, Tanzania och Kenya producerar också akvamarin.

Den största akvamarin av ädelstenskvalitet någonsin brutits hittades i Marambaia, Minas Gerais, Brasilien, 1910. Det vägde över 110 kg och dess dimensioner var 48,5 x 42 cm i diameter.

Akvamarin är månadssten för mars och ger dig renhet, klarhet och mod i kommunikationen. Den hjälper dig uttrycka din inre lekfullhet och kreativitet.

5


Alexandrite är en Chrysoberyl som är en aluminat av beryllium och tillhör gruppen Spinell och ligger på 8,5 på Mohs skala. Alexandrite är en starkt pleokroiskt (trichroic) kristall och är smaragdgrön, röd och orangegula färger i delvis polariserat ljus beroende på visningens riktning. Det mest utmärkande är att den ändrar färg i artificiellt ljus jämfört med dagsljus. Det beror på en fysiologisk respons i det mänskliga ögat i en viss del av det synliga spektrat.

Enligt en populär historia upptäcktes Alexandrite av den finska mineralogen Nils Gustaf Nordenskiöld (1792-1866) som med namnet ville hedra tsar Alexander II av Ryssland.

Fyndigheter finns i Ryssland, Brasilien, Indien, Madagaskar och Sri Lanka.

Alexandrite sägs ha läkande egenskaper för bukspottkörteln, mjälten och nervsystemet och vara till nytta vid behandling av leukemi. Den ska också balansera bärarens känslomässiga tillstånd och intensifiera känslor av kärlek. Alexandrite ska även öka bärarens självförtroende, självkänsla, framgång och lycka.

5


Amazonit (kallas ibland "Amazon sten") är en grön variation av fältspat. Namnet kommer från Amazonfloden där vissa gröna stenar tidigare hittats, men det är tveksamt om grön fältspat förekommer i Amazonasområdet.

Förekomsten av Amazonit är begränsad och utvanns tidigare nästan uteslutande i Ilmenbergen, Ryssland, där den förekommer i granitklippor. På senare tid har även högkvalitativa kristaller utvunnits i Pikes Peak, Colorado, tillsammans med rökkvarts, ortoklas och albit i en grov granit eller pegmatit. Kristaller av Amazonit kan också hittas i Crystal Park, El Paso County, Colorado. Andra orter i USA som ger Amazonit är Morefield Mine i Amelia, Virginia. Den förekommer även i Madagaskar, Indien, Kenya, Namibia, Ryssland och Brasilien, och kan även hittas i Sverige.

Under många år var källan till Amazonitens färg ett mysterium och man antog att den kom av på koppar eftersom kopparföreningar ofta har blå och gröna färger. Senare studier tyder på att den blå-grön färgen är ett resultat av små mängder bly och vatten.

Amazonit ökar känsligheten och medvetenheten om våra tankar, känslor och handlingar gentemot andra människor. Det är en sten för dig som vill gå din egen väg och själv ta ansvar för ditt liv, och stödjer all slags förändring. Den ger dig mod att bryta upp och välja väg i enlighet med din innersta önskan.

5


Ametist är en purpur- till violettfärgad variant av mineralet kvarts. Namnet kommer från grekiska ’en methustos’ som betyder "inte berusad". Ametist ansågs vara ett starkt motgift mot fylleri, varför vinbägare ofta var av ametist.

Den grekiska guden av vin, Dionysos, uppvaktade en jungfru vid namn Amethystos, men hon avvisade honom. Hon bad till gudarna att förbli kysk, en bön som gudinnan Artemis besvarade genom att förvandla henne till en vit sten. Ödmjuk inför Amethystos önskan hällde Dionysos vin över stenen som ett offer, varpå kristallerna färgades lila.

På medeltiden bar soldater ametister i strid då den tros ha en läkande egenskap och pärlor av ametist har hittats i gravar i England. De vanligaste fyndplatserna för ametisten är Brasilien, men den finns också i Uruguay och Madagaskar. I Sverige har ametist använts som smyckesten åtminstone sedan vikingatiden. Ametisten står för lycka, styrka och hälsa.

5


Andesin är ett silikatmineral och medlem av plagioklas fältspat och som sådan krävs en detaljerad optisk undersökning för att identifiera enskilda medlemmar. Andesin beskrevs första gången 1841 efter att den påträffats i Marmatogruvan i Colombia. Namnet hänvisar just till Anderna på grund av dess överflöd av Andesitlava. I början av 2000-talet, började röda och gröna ädelstenar att marknadsföras under namnet "Andesin". Efter en del kontroverser konstaterades att dessa var artificiellt färgade. Andesin återfinns i mellanmagmatiska bergarter som diorit, syenit och andesit, förknippad med kvarts, kaliumfältspat, biotit, hornblände och magnetit. Det förekommer också som detritiska korn i sedimentära bergarter.

5


Apatit är en hexagonalt kristalliserande mineralgrupp, bestående av kalciumfosfat blandat med antingen kalciumfluorid eller kalciumklorid. Färgen är ofta nyanser av grön, blågrön eller brun men apatit kan också vara färglös, gul eller violett. Apatit är en av ett fåtal mineraler produceras och används av biologiska mikromiljösystem och är huvudkomponenten i tandemalj och benmineral. Hårdheten är 5 på Mohs skala.

Apatit används sällan som ädelsten men transparenta stenar med ren färg kan facetteras till cabochons. Viktiga källor för apatit är Brasilien, Burma och Mexiko. Andra källor är Kanada, Tjeckien, Tyskland, Indien, Madagaskar, Moçambique, Norge, Sydafrika, Spanien, Sri Lanka och USA. Den apatit som förekommer i Sverige är nästan uteslutande en blandning av kalciumfosfat och kalciumfluorid, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar.

I apatitjärnmalmer kan halten uppgå till 5 – 10 % som i Kirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.

5


Aventurin är en form av kalcedon, tillhörande familjen kvartser. Kännetecknande är dess genomskinlighet och det inneslutna Platymineral som ger en skimrande eller glittrande effekt som kallas aventurescence. Krombärande fuchsite (en variant av muscovite mica) är den klassiska integrationen, vilket ger ett silvrigt grönt eller blått sken.
Fyndplatser finns i Brasilien, Chile, Indien, forna Sovjetunionen och Spanien. Majoriteten gröna och blå-gröna aventuriner härstammar från Mysore och Madras i Indien. Namnet Aventurin kommer från italienskans "a ventura" som betyder av en tillfällighet, eftersom stenen Aventurin upptäckes vid samma tid som dess syntetiska form, gyllne sandsten eller guldsten, uppfanns. Liksom alla kvartser anses Aventurin främja din hälsa. Aventurin står för lycka, pengar och hälsa.

5


Azurit är en mjuk, djupblå kopparmineral som skapas genom vittring av kopparmalmsavlagringar, Det är också känt som Chessylite efter orten vid Chessy-les-Mines, nära Lyon, Frankrike. Azurit har varit känd sedan urminnes tider, och omnämndes i Plinius den äldres Naturhistoria under det grekiska namnet kuanos (cyan) och det latinska namnet caeruleum (blå). Azurite är exceptionellt djup och klar, och har tenderat att associeras med djupblå färg och vinterhimlen. Det moderna engelska namnet på mineralet återspeglar denna förening, eftersom både Azurite och azurblå härrör via arabiska från Persiska lazhward, ett område känt för en annan djupt blå sten, lapis lazuli.

5


Basanite är en magmatisk, vulkanisk (extrusive) sten med aphanitisk till porfyrisk textur och tillhör jaspis-familjen. Mineralenheten är oftast rikligt feldspathoid (nefelin eller leucit), plagioklas och augite tillsammans med olivin och mindre halter av järn-titanoxider såsom ilmenit och magnetit-ulvospinel. Även mindre av alkalifältspat kan förekomma. Clinopyroxene (augite som innehåller stora delar titan, aluminium och natrium än typiskt) och olivin är vanliga som phenocrysts (porfyriska kristaller) och i matrisen. Kvarts är frånvarande liksom orthopyroxene och pigeonite.
Basanite förekommer både på kontinenter och öar, t.ex. tillsammans med basalter. De produceras av hotspot*-vulkanism på Hawai och Komorerna.


*Hotspots är vulkaniska platser där manteln inte motsvaras av manteln på andra vulkaniska platser. Orsaken är i dag inte klarlagd men hypoteser finns; Den ena går ut på s.k. mantelplymer som pressas upp genom den ordinarie manteln. Den andra menar att vulkanismen inte orsakas av hög temperatur utan expansioner på högre nivåer pressar upp smälta.

5


Beryll är ett mineral av berylliumaluminiumsilikat. Ädelstenarna smaragd och akvamarin är de två viktigaste varianterna av beryll. Beryll används också för att framställa beryllium, en lättmetall som är vanlig till legering, särskilt inom flygplanstillverkning. Den har en hårdhetsgrad av 7,5-8.

I sig själv är beryllen färglös, men smaragden och akvamarinen får sin gröna färg från små metallföroreningar. Smaragden är den mest sällsynta formen av beryll. Röd kallas bixbit, blå akvamarin, och rosa morganit. Beroende på hur ren beryllen är kan den vara helt transparent som Goshenit. Namnet Beryll härstammar från latin (beryllus) och grekiska beryllos vilket betyder "dyrbar blå-grön havsfärgad sten". Beryll finns i Sverige, Norge, Mellaneuropa, Irland och Ryssland samt i Brasilien, Colombia, Madagaskar, Moçambique, Sydafrika, Zambia och Nordamerika. Se vidare under respektive namn.

Beryll sägs ge oss förmåga att våga bejaka våra känslor. Den hjälper dig att bli av med fördomar och intolerans.

5


Bronzite tillhör gruppen orthopyroxena mineraler men snarare än att vara en egen art är den i själva verket
en järnhaltig enstatit som på grund av en partiell förändring förvärvat en bronsliknande lyster. Enstatit är en magnesiumsilikat och i Bronzite ersätts små mängder av magnesiumet med järn, från 12 till 30 %. Innehåller enstatit mer järn än så övergår den till att vara hypersthene. Båda dessa järnhaltiga arter kan utsättas för förändringar, s.k schillerization, vilket resulterar i separationen av järnet som mycket fina filmer av oxid och hydroxider längs klyvningar i stenen. Dessa klyvningar uppvisar därmed en metallglans (schiller) vilken ökar med halten järn i stenen. Färgen på Bronzite är grön eller brun.
Bronzite anses hjälpa vid muskelsmärtor och kramper, särskilt i axlarna. Den ger dig mod att vara dig själv och
stärker tron på dig själv. Den gynnar din andliga utveckling, skönhet och förfining och ger dig insikt om omtanke och kärlek. Den sägs också påverka hörseln och känslan för toner och ljud, vilket gör den utmärkt för sångare och musiker.

5


Bärnsten, ä.k Rav, kallas flera fossila hartser gemensamt, avsöndrade som kåda av träd, främst barrträd, med en hårdhetsgrad på 2 till 3. Namnet härstammar från plattyskans Börnsteen där börnen står för brinna, vilket bärnsten gör med en god aromatisk doft. Namnet Rav är fornnordiska och används än i dag i Danmark och Norge samt Skåne. Vanliga färger är gul, brun eller rödaktig och fettglänsande, genomskinlig eller nästan genomskinlig. Färgerna svart, grön, violett och mjölkigt vit förekommer också. På senare tid har även en honungsgul, ogenomskinlig variant vunnit popularitet.
Bärnsten förekommer i oregelbundna klumpar eller droppar och kan innehålla fossila rester av växter eller insekter. Genom kokning i olja kan man förbättra kvaliteten och pressa ihop små element till större ’stenar’ (Ambroid). Bärnsten förekommer i nästan hela norra och mellersta Europa men även i Spanien, Italien, Rumänien, Japan, Burma bl.a. Den förnämsta bärnstensförekomsten är kring södra Östersjön, där det viktigaste hartset är succinit. Bärnsten är så lätt att vågornas kraft kan kasta upp den på stranden från havsbotten.
Bärnstenen blev ett tidigt betalningsmedel i Europa och har samlats sedan stenåldern. Smycken av bärnsten ansågs skydda mot trolldom och onda makter. Det var också bra mot allehanda sjukdomar som gikt, hysteri och magont. Precis som pärlor mår bärnsten bra av att användas. Om den missfärgas kan den rengöras i ljumt vatten, inte för hett,
med lite diskmedel, och sedan smörjas med lite vegetabilisk olja. Liksom pärlor är den även känslig för parfym och hårspray vilket kan få bärnstenen tappa sin lyster.

5


Charoit är ett sällsynt mineral som även om den upptäcktes på 40-talet inte var känd för omvärlden förrän den beskrevs 1978. Den är uppkallad efter floden Chara då den förekommer i Murunmassivet, mellan floderna Chara och Olekma, sydväst om Olekminsk, Jakutien, Ryssland.

Charoit är genomskinlig, lavendel till lila till färgen med en pärlskimrande lyster. Men det är snarare ett mineral än en sten. Charoitens ovanligt virvlande, fibrösa utseende tillsammans med dess intensiva färg kan leda många att tro att den är syntetiskt eller förbättrad på konstgjord väg. Det sägs vara ogenomskinlig och ointressant när den hittas i fyndigheten, ett faktum som kan ha bidragit till dess sena erkännande. Charoit används som en dekorativ sten och ibland en ädelsten, i allmänhet som infattade cabochons i hängen.

Den står för kärlek, styrka och hälsa.

5


Chinese Painting Stone (Kinesisk målningssten) är polerad dendritisk siltstone med en hårdhet på 5-6. Den bildades av forntida flodslammaterial som omvandlas till fast berg under en lång tidsperiod. Mönstren bildades över tiden genom vittring och läckage av järn, mangan samt klor genom interaktion med vulkanisk aska. Painting stone pptäcktes först 1979 och finns i en mycket begränsad tillgång eftersom det bara finns i ett robust bergsområde i Guangxi-provinsen, Kina. Stenarna skärs, poleras och lackas för att få fram den naturliga skönheten i deras fantastiska mönster. I Kina kallas den Guo Hua sten eller "blomma och gräs sten". i Kina. Namnet Chinese Painting stone hänvisar till likheterna med kinesisk målningsstil, medan stenarnas mönsetr är naturliga och inte målade eller förbättras på något sätt. Jag har inte kunnat finna någon speciell egenskap för Chinese Painting stone, men arrangerad tillsammans med bonzai-träd ger den en känsla av plats för ditt arrangemang. De utgör också en vacker kvalitetsgåva till den som har en medfödd förståelse för natur och konst. 

 

*Silt är en finkornig jordart som har kornstorlek från 0,002 - 0,063 mm, mellan sand och lera. Äldre benämningar för silt är mjäla och finmo.

5


Chrysocolla (krysokolla, hydrerad kopparsilikat) är ett mineral av sekundärt ursprung och bildas som oxiderade zoner i kopparmalm. Medverkande är kvarts, limonit, azurite, malakit, Cuprite och andra sekundära mineral. Namnet kommer från grekiskans Chrysos. Om Chryscollan är ljus förväxlas den ibland med turkos, och om den är mörkare, med lapis lazuli och kallas då Lapis Chrysocolla.

Störst är förekomsten i Israel, Dem. rep. Kongo, Chile, Cornwall i Arizona, samt Utah, New Mexico och Pennsylvania i USA. Bland indianerna i Amerika är den en helande sten som stärker kroppens motståndskraft och lugnar upprörda känslor. Den motverkar yrsel, uppmuntrar klarhet i tanken och ger en neutral attityd under turbulens. Den kan också användas för att minska nervositet och irritation. Den står för kärlek, styrka och hälsa.

5


Citrin är en variant av kvarts vars färg varierar från blekgul till brun. Naturliga citriner är sällsynta - de flesta är värmebehandlade ametister eller rökig kristall. Det är nästan omöjligt att skilja citrin från gul topas med bara ögat men de skiljer sig i hårdhet. Brasilien är den ledande tillverkaren av citrin, där en stor del av produktionen kommer från delstaten Rio Grande do Sul. Namnet kommer från latinets citrina som betyder "gul" och är också ursprunget till namnet "citron". Ibland kan citrin och ametist hittas tillsammans i samma kristall och kallas då ametrine. Citrin är en av tre traditionella månadsstenar för november. Den står för pengar, styrka, lycka och hälsa.

5


Dendrite används som tillnamn på ädel- och halvädelstenar med synliga mönster som orsakats av geologiska processer snarare än biologiska. Dendritiska stenar kan lätt misstas för fossil och dendriter kallas också pseudofossil. Mönstren påminner ofta om biologiska material såsom mossa eller löv men uppkommer genom att andra mineraler tränger upp igenom mineralen (percolating) som fissurer.

Opaler med dessa mönster kallas Dendrite opal medan en agat med dendrit kallas Mossagat

5


Diamant är en form av kol och är det hårdaste ämne som förekommer i naturen. Namnet kommer från grekiska adamas som betyder oövervinnerlig. Ursprungligen bildas diamanten när kol pressas samman under mycket högt tryck och hög temperatur på ca 150-200 meters djup. En rådiamant bildas och därur slipas sedan diamanter i ett förbestämt mönster. Diamant är värmeledande, elektriskt isolerande och har ett mycket högt brytningsindex, vilket ger det speciella glittrande utseendet. En diamant värderat utifrån dess 4 "C" - Carat/vikt, Clarity/renhet, Colour/färg och sist Cut/slipning.

Vad man vet utvanns diamanter i Indien för över 4 000 år sedan men det var först 1456, när Louis de Berqueur upptäckte hur diamanter kunde slipas, som intresset vaknade. Först på 1700-talet gjordes fynd av diamanter i Brasilien och 1867 föddes den moderna diamant- och diamantslipningsindustrin genom fynden av diamanter i Hopetown, Kimberley, Sydafrika. Fortfarande är ett av dessa företag, De Beers, dominerande på marknaden och kan på egen hand kan påverka priset på rådiamanter. Bearbetnings/slipningsindustrin är mest koncentrerad till i Nederländerna, USA, Israel och Indien.

Två tredjedelar av alla diamanter i världen kommer från Afrika, oftast Angola, Botswana, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Namibia, Sierra Leone och Sydafrika. På senare tid har diamanter hittats i Kanada, Sibirien i Ryssland och Australien. Fynd har även gjorts i Sverige, till exempel på Alnön och i Lappland.

5


Dinosaurieben räknas till s.k. subfossil. Termen subfossil används för att hänvisa till lämningar, såsom ben, bon eller defekationer, där fossilisationen inte är klar. Antingen har tiden det inblandade djuret levde varit för nyligt (mindre än 10.000 år) eller de förhållanden under vilka resterna begravdes inte varit optimala för fossilisation. Subfossil finns ofta i grottor eller andra skyddade rum där de kan bevaras i tusentals år. Den huvudsakliga betydelsen av subfossil vs fossil återstår är att de förstnämnda innehåller organiskt material, som kan användas för radiocarbondatummärkning eller extraktion och sekvensering av DNA, protein, eller andra biomolekyler. Dessutom kan isotopkvoter ge mycket information om de ekologiska förhållanden under vilka utdöda djur levde. Subfossil är användbara för att studera evolutionen av en miljö och kan vara viktig för studier i paleoklimatologi. Subfossil finns ofta i depositmiljöer, såsom sjösediment, oceaniska sediment och jord.

5


Diopsid är en monoklin pyroxenmineral som bildar komplett fast lösning med hedenbergite och augit. Den är transparent och färgen varierar men är vanligen grön. Den har en hårdhet av sex på Mohs skala. Diopsid finns i vulkaniska bergarter och i en mängd olika metamorfa bergarter. Den är ett viktigt mineral i jordens mantel. Diopsid förekommer bl.a i Kanada , Sydafrika , Ryssland , Brasilien, och en mängd andra platser. bl. i USA. Som halvädelsten finns Diopsid i två varianter, den svarta stjärndiopsiden (ibland benämnd Cats Eye) och kromdiopsid med en rik grön färg. Violane är en manganrik variation av diopsid med en violett till ljust blå färg.

Diopsid som keramiskt material har en rad potentiella tillämpningar inom olika tekniska områden som biomaterial, avfallsimmobilisering och tätningsmaterial i fastoxid-bränsleceller.

Diopsid sägs rena kroppen och gör det lättare att få känslor. Den stärker intellektet att samarbeta och ger en större mental insikt.

5


Eudialyte (ä.k Almandine) är en cyclosilicatemineral, som bildas i alkaliska magmatiska bergarter. Namnet härstammar från grekiska uttrycket för "väl nedbrytbar". Eudialyte beskrevs första gången 1819 efter fynd i sydvästra Grönland. Eudialyte användning som halvädelsten är begränsad p.g.a av dess sällsynthet utan är mer av primärt intresse som en samlarmineral.
Eudialyte medför positiva vibrationer och har en förmåga att fylla ditt liv medkärleksenergi. Den har en stark förmåga att orsaka att tillfälligheter och synkronisering inträffar i ditt liv.

5


Fluorit, eller flusspat, är ett mineral som innehåller kalciumfluorid. Det har inte varit så populärt som ädelsten då den är för mjuk och inte har tillräckligt bra ljusbrytning. Idag är tillgången desto större i olika stenaffärer framförallt med anknytning till kristallhealing.

Den förekommer i oktaederform eller kubisk form. Färgen varierar, vanligt är grön, violett, gul och blå, men ren kalciumfluorid är färglös. Röntgenstrålning kan förändra färgen och i dag finns en populär variant som kallas vattenmelonfluorit. Fluoriten har en hårdhet på 4 på Mohs hårdhetsskala.

Inom industrin används Fluorit som smältpunktssänkande medel (flussmedel) vid till exempel emaljering. Det är också råmaterial för tillverkning av fluorvätesyra. Fluoriten kan hittas i mineraliserade ådror, ofta tillsammans med andra metalliska mineraler men oftast med kalksten. Betydande fyndigheter finns i Wölsendorf i Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, Norge, USA och Cumberland och Derbyshire i England där den enda förekomsten av Blue John-varianten finns. Fluorite står för styrka och hälsa.

5


Fältspat är en mineralgrupp som består av silikat av aluminium med natrium, kalium eller kalcium som utkristalliserats från magma. Det finns två typer av fältspat och dessa är kalifältspat, ljust röd-brun eller röd, och plagioklas, grått, vitt eller i vissa fall en aning beige.

Kinesisk fältspat/Chinese Feldspar är omdiskuterat i juvelerarkretsar. Jewelers Ethics Association menar att studier av ytan på feltspat från Tibet, Kina, har spår av koppar innehållande flussmedel som visar att stenen upphettats i närvaro av koppar (Cu). Den skulle därmed inte vara "äkta" röd fältspat i motsats till den med ursprung i Kongo.

5


Granater är en grupp av mineraler, som utgörs av kiselsyrasalter av aluminium, kalcium, magnesium, järn eller mangan. Inslaget av metall ger färgvarianter och det finns följaktligen flera slags granater; Grossular är gul till röd eller brun, pyrop är mörkröd till nästan svart i en violett nyans, almandin är mörkt rödbrun till violett, spessartin röd eller violett, och andradit kan vara gul, grön, brun rödbrun eller svart. Alla former har samma hårdhet – 7 på Mohs skala. Finare sorters granater används som smyckestenar. Grossular, almandin och andradit förekommer i Sverige, i synnerhet i Hälsingland och Södermanland. De största fyndigheterna finns dock i Afrika. Granat är en vanlig biprodukt vid järnmalmsindustrin.

Granaten står för lycka, pengar, kärlek och hälsa.

5


Gyllene Sandsten, Golden Sandstone, Goldstone eller Sun Sitara, misstas ofta för en halvädelsten men är egentligen en typ av glittrande glas som tillverkas i en atmosfär med låg syrehalt. Den tål en smidig polish och kan användas till karvade pärlor, figurer eller annat som halvädelstenar lämpar sig för vilket gör den populär och återspeglas i priset. Den ursprungliga tillverkningsprocessen uppfanns i 1700-talets Venedig av familjen Miotti, en process som beviljades en exklusiv licens från Doge. Envisa rykten hävdar att guldstenen kom till av misstag när familjen testade kombinationer för glastillverkning och ibland att den först tillverkades av munkar. Den vanligaste färgen är rödbrun men även i blått eller svart förekommer, innehållande små kristaller av metallisk koppar som ger stenen dess skimmer. Trots allt anses den vara en ’Master Healer’, stabilisera känslor och hjälp att behålla lugnet. Den används som energikälla, reflekterar tillbaka oönskade energier och påminner oss att sätta höga mål och att uppnå dem. Den anses också öka blodflödet.

 

5


Hematit även kallad blodstensmalm eller järnglans, är en rödaktig järnoxid. Den är vanlig i tropiska jordar och orsakar ofta sådana jordars mer eller mindre röda färg. Bildas mycket långsamt efter omvandling av ferrihydrit. Hematit är också vanlig i järnmalm och förekommer allmänt i malmfälten i Bergslagen. Det finns också på Mars. Hematit står för kärlek, skydd och hälsa.

5


Heliotrope, även kallad Blodsten, är en form av kalcedon (en kryptokristallin blandning av kvarts och polymorf morganite). Den klassiska blodstenen är grön kalcedon med insprängda fält av järnoxid och/eller röd jaspis. Ibland kan insprängningarna vara gula varvid stenen kallas Plasma. De röda insprängningarna ska symbolisera blod, varav namnet blodsten. Namnet Heliotrope, från grekiskans helios, sol, och trepein/tropos, att vända/vändning, hänvisar till diverse känslor historiskt inför hur stenen reflekterar ljus. Dessa har beskrivits av bl.a Plinius den äldre i Naturalis Historia.

Heliotrop bärs för att ge mod och tar bort ängslan och ilska. Den ger framgång med pengar och i affärer. Lägg den i plånboken och/ eller i kassan. Används för att hålla blodet friskt samt för att ta ner feber. Blodsten är traditionellt månadssten för mars.

 

Not. I Sverige kallas även hematit för blodsten, alt. blodstensmalm, vilket kan skapa förvirring om du utomlands kallar hematit för Bloodstone.

5


Hemimorphites är en sorosilikat som länge har brutits tillsammans med zink- och blymalm, främst i samband med Smithsonite. De antogs vara samma mineral men under andra hälften av 1700-talet upptäckte man att det var två mineraler, en zinkkarbonat och zinksilikat. Silikaten var mer sällsynt av de två, och namngavs på grund av sin förmåga att utveckla sina kristaller silikat med dubbla tetraedrar. Denna ovanliga form, vilket är typiskt för bara några mineraler, innebär att kristallerna avslutas genom olika ansikten. Hemimorphites bildar oftast ovanligt massiva granulat, rundade och koncentriskt tvärstrimmiga eller fint nålformade kristaller. Vissa exemplar visar stark grön fluorescens i kortvågigt UV-ljus och svagt ljusrosa i långvågig UV. Vieille Montagne i Belgien och Aachen i Tyskland är väl kända för sina fyndigheter. Andra finns i Polen, Phoenixville, Pennsylvania, Montana, Colorado, och New Mexico i USA, och i Nordafrika. Dessutom finns fyndigheter i västra Thailand, Sardinien, Sibirien, Italien, Österrike och England.

5


Hessonit (ä.k Kanelsten, Cinnamon Stone) är en mer vanlig variant av Grossular. Namnet kommer från grekiskans hesson som betyder ‘underlägsen’ vilket hänvisar till stenens lägre hårdhet och densitet än de flesta Granater. Den har en karakteristisk röd färg som lutar åt orange eller gult, speciellt slipade stenar. Den förväxlas ibland med Zircon men kan lätt skiljas åt på den specifika vikten – 3,64-3.69 mot Zirkonens ca 4,6. Hessonit har en hårdhet av 7 på Mohs mot de 7,5 för de flesta Granater.

Hessonit kommer huvudsakligen från Sri Lanka och Indien men förekommer även i bland annat Brasilien och Kalifornien.

Hessonit hjälper dig bearbeta känslor av mindervärde och ger dig även en ökad förmåga att överse med andras svagheter.

 

5


Howlite är en boratmineral som upptäcktes nära Windsor, Nova Scotia 1868 av Henry Hur, en kanadensisk kemist, geolog och mineralog. Han uppmärksammades om det okända mineralet av gruvarbetare vid ett kalkstenbrott, som mest tyckte det var till besvär. Han kallade den nya mineralen silico-Boro-kalcit, men kort därefter fick det namnet howlite.

Den vanligaste formen av Howlite liknar en oregelbunden blomkål. Kristaller av Howlite är sällsynta men har påträffats på ett par orter världen över.
Howlite har en hårdhet på 3,5 på Mohs skala och kan på grund av sin porösa struktur lätt färgas för att imitera andra mineraler, särskilt turkos på grund av den ytliga likheten med ådringmönster. Howlite stimulerar fantasin och uppmuntrar resonemang. Den hjälper dig övervinna kritiska eller själviska beteenden och tros bringa lycka. Den lugnar och tröstar, hjälper till med sömn, lindrar ilska, stress, smärta och anses stärka ben och tänder. Hematit står för kärlek och styrka.

5


Iolite (mineralogiskt Cordierite) är en magnesium-järn-aluminium cyclosilicate. Den förekommer vanligen i metamorfos av lerhaltiga bergarter och är särskilt vanligt i metamorfos av peliticstenar. Iolite förekommer också i vissa graniter, pegmatit och norites, t.ex i Geevor Tin Mine i Cornwall. Iolit är den transparenta sorten varför den ofta används som en ädelsten. Namnet "iolit" kommer från det grekiska ordet för violett. Ett annat gammalt namn är dichroite, ett grekiskt ord som betyder "tvåfärgad sten", en hänvisning till dess starka pleochroism. Det har också kallats "vattensafir" och "vikingakompass" på grund av dess användbarhet för att bestämma riktningen av solen på mulna dagar som gjorde att vikingarna använde den för navigering. Ett annat namn för blå iolit är Steinheilite, efter den ryska militärguvernören i Finland, Fabian Steinheil, som observerade att den inte var en kvarts.
Iolitens färg varierar från safirblå och blåviolett till gulaktigt grå till ljusblå beroende på ljusets vinkel. Ibland
används Iolit som ett billigare substitut för safir men den är mycket mjukare än safirer. Iolit förekommer främst i Indien, Sri Lanka, Moçambique och Brasilien men fyndigheter finns även i Australien, Burma, Kanada, Madagaskar, Namibia, Tanzania och USA. 
Iolit är en andlig sten som ger insikter, tillit och medvetenhet om vad som finns under ytan. Den hjälper dig att komma i kontakt med ditt inre när du vill utvecklas. Bra mot huvudvärk, värk i tinningarna och vid nackproblem. Den botar halsont, åderbråck och olika hudutslag och blåsor.

5


Jade är mineralogiskt en ofullständig term som täcker flera typer av hård sten, till exempel nefrit och jadeit som hittas framför allt i Kina och Centralamerika. Jade kan variera från mörkt grön färg till vit. Det engelska ordet Jade härstammar (via franska L’ejade och latin Ilia) från det spanska uttrycket Piedra de ijada eller "länden sten", utifrån dess välrenommerade effekt att bota krämpor i länden och njurar. NEFRIT kommer från lapis nephriticus, den latinska versionen av den spanska Piedra de ijada. I vissa länder är jade mer känd som "grönsten". Bland de tidigast kända artefakter som grävts fram är enkla smycken med pärlor, knappar, och tubulär former. Dessutom användes jade till yxhuvuden, knivar och andra vapen. Under yngre stenåldern var de viktigaste kända källorna till NEFRIT jade Ningshaoområdet i Yangtzedeltat (Liangzhu 3400-2250 f.Kr.) och Liaoningprovinsen samt Inre Mongoliet (Hongshan 4700-2200 f.Kr.), Kina. Jade användes för att skapa många ceremoniella föremål och ansågs vara den "kejserliga pärlan".
I Nya Zeeland är NEFRIT jade känt som Pounamu på Maori (ofta kallad "grönsten") och spelar en viktig roll i Maorikulturen. Det anses vara en Taonga eller skatt, och skyddas därför i enlighet med fördraget i Waitangi, och utnyttjandet av den är begränsad och övervakas noga. Den finns bara på den södra ön i Nya Zeeland, kallad Te Wai Pounamu på Maori -"[Den] Greenstone Water", eller Te Wahi Pounamu - "Platsen för Greenstone".

Jade står för kärlek, skydd, hälsa och pengar.

5


Jaspis består till större delen av kalcedon, mikrokristallin kvarts, som tillsammans med andra mineraler ger den färgglada band och mönster. Jaspis var en favoritsten under antiken, och dess namn, som betyder "fläckig sten", kan spåras tillbaka på hebreiska, assyriska, persiska, grekiska och latin. Jaspis förekommer över hela jordklotet och hämtar sin färg och mönster från den lokal var den bildats. Den namnges också ofta utifrån detta mönster, till exempel Panoramajaspis (Picture jasper) vilken påminner om en landskapsvy. Andra namn är Dalmatinerjaspis (fläckig som hundrasen), Trädjaspis med ett lövmönster, Mahognyjaspis med färg som träslaget, Mossjaspis som ser ut att ha inbakad mossa, etc.

Jaspis ger dig trygghet och möjlighet att slå av på takten. Den skyddar dig från onödiga energier.

5


Kalcedon är en kryptokristallin form av kiseldioxid, som består av mycket fina intergrowths av mineralerna kvarts och moganite. Dessa är både kvarts mineraler, men de skiljer sig i kvarts har ett trigonal kristallstruktur, medan moganite är monoclinic. Kalcedon har en vaxartad lyster, och kan vara halvtransparenta eller genomskinligt. Den kan anta en mängd olika färger, men de vanligaste sett är vita till grå, gråblå eller en nyans av brunt, från ljust till nästan svart. Namnet “kalcedon” kommer från det latinska calcedonius, ordet används för att översätta det grekiska ordet khalkedon, hittade bara en gång, i Uppenbarelseboken.
Fluorit eller flusspat är ett mineral som innehåller kalciumfluorid. Det har inte varit så populärt som ädelsten då den är för mjuk och inte har tillräckligt bra ljusbrytning. Idag är tillgången desto större i olika stenaffärer framförallt med anknytning till kristallhealing.

5


Kambaba består av mikrokristallin kvarts sammanflätad med Stromatolites, fornenadekolonier som skapats av cyanobakterier (blågröna alger) och andra mikroorganismer i urtiden. Stromatolites går tillbaka mer än tre miljarder år och är den äldsta kända fossilen. Kambaba är en sällsynt typ av Jaspis från Madagaskar och Syd-afrika. Man kan bokstavligen skymta livets uppkomst på vår planet och det avancerade skapandet av alla levande ting i stenen.

Kambaba jaspis är en sten för fred och lugn. Dess mörka mystiska cirklar och djupa gröna virvlar skyddar och lugnar oroliga sinnen och återställa balansen i kropp och själ. Kambaba ökar din förmåga att fokusera och är ett stöd i meditation. Den avlägsnar negativa tankar och känslor, särskilt de som plågar medvetandet på en kontinuerlig basis. Den ökar också förmågan att ta emot kärlek.

5


Karneol är en orangeröd till brunröd mineral som ofta används som smyckesten och tillhör gruppen kalcedoner. Den sammanblandas ofta med Sard (ibland Sardonyx) som i allmänhet hårdare och mörkare. (Skillnaden är inte klart definierad och namnen används ofta omväxlande.) Färgen kan variera kraftigt, från blekt orange till en intensiv nästan-svart färg.

Karneol har återfunnits i bronsålderslager på Kreta i en form som visat att den användes i konsthantverk. Under Romartiden användes karneol allmänt för att göra graverade pärlor för signet- eller sigillringar för tryckning på korrespondens eller andra viktiga dokument eftersom varmt vax inte fastnar på karneol. Sard användes för assyriska cylindertätningar, egyptiska och feniciska skarabéer och tidigt som grekiska och etruskiska ädelstenar. Det hebreiska Namnet karneol, besläktat med liknande ord i flera romanska språk, kommer från medeltida latin corneolus, som härrör från det latinska ordet cornum, kornellkörsbär, vars genomskinliga röda frukter liknar stenen. Oxford English Dictionary menar att karneol (carnelian), är en förvrängning av det latinska ordet caro, carnis, kött. Enligt Plinius den äldre, har SARD fått sitt namn från staden Sardis i Lydien, men det är mer sannolikt kommer från det persiska ordet Sered, vilket betyder gulröd.

Den mesta karneol som bearbetats kommer från Indien, Brasilien eller Uruguay, men även från Tyskland samt Sibirien.

5


Krysopras, chrysophrase eller chrysoprasus är en ädelsten tillhörande kalcedon (en kryptokristallin form av kiseldioxid) som innehåller små mängder nickel. Dess färg är normalt äppelgrön, men varierar till djupt grönt. Mörkare krysopras benämns ofta PRASEM (vilket snare används för att beskriva klorit-inkluderade kvarts, och i viss utsträckning är en färgbeskrivning snarare än en noggrant definierad mineralsort.)

Krysopras består av kristaller, så fina att de inte kan ses som distinkta partiklar vid normal förstoring. Detta skiljer den från bergkristall, ametist, citrin och andra varianter av kristallin kvarts som i grunden är öppen och bildade från lätt erkända sexsidiga kristaller. Andra medlemmar av kryptokristallinfamiljen är agat, karneol och onyx. Till skillnad från smaragd som fått sin gröna färg av krom, bär krysopras spårmängder av nickelföreningar i form av mycket små inneslutningar.

De mest kända fyndigheterna för krysopras är Queensland Australien, Tyskland, Polen, Ryssland, Arizona, Kalifornien och Brasilien. Fyndigheten i Szklary, Nedre Schlesien, Polen, var förmodligen den största europeiska förekomsten och möjligen också den största i världen. En nära liknande mineral till krysopras är kalcedon, där färgen kommer av krom snarare än nickel. Krysopras står för skydd och hälsa.

5


Kunzit kallas den violetta varianten av spodumen och är uppkallad efter gemmologen George Frederik Kunz.

Den upptäcktes först 1902 i södra Kalifornien. Kunzit är lätt att klyva men hård och svår att slipa. Den förekommer i södra Kalifornien, San Diego och Riverside samt på Madagaskar. Se vidare under Spodumen.

5


Kvarts är efter fältspat den vanligaste mineral i jordens kontinentala jordskorpa. Den förekommer över hela jordklotet men det är framför allt i Europa och Mellanöstern som kvarts har använts vid framställning av smycken. Det finns många olika varianter av kvarts, av vilka flera är halvädla ädelstenar. Vanligast och mest känd är nog ametisten följd av rökkvarts. Ren kvarts, som traditionellt kallas bergkristall (ibland kallas den klar kvarts), är färglös och genomskinlig (klar) eller delvis genomskinlig. Phantom quartz är nästan helt genomskinlig men i stenen finns rödaktiga korn som inkapslats när kvartsen bildades. Ordet kvarts kommer från tyskans quartz.

Vit kvarts ger dig förmåga till observation och lugn. Den läker sår och motverkar fördomar. * Se under respektive namn för mer information

5


Kyanite, vars namn härstammar från grekiskans "kuanos" som betyder djupblå, är en typisk silikatmineral som vanligen återfinns i aluminiumrikt sedementärberg. Kyanit, också känd som disthene, rhaeticite och cyanite, är medlem av aluminiumsilikaterna, dit även andalusit och sillimanit hör. Kyanit används främst i eldfasta keramiska produkter som inredning, porslin och inom VVS-porslin. Det används också i elektronikprodukter, elektriska isolatorer och i slipmedel. Kyanit har använts som en halvädelsten, som kan visa kattens öga, "chatoyancy", fast denna användning begränsas genom dess anisotropa egenskaper och perfekta klyvning. (Anisotrop strålning har olika intensiteter i olika riktningar).

Kyanite står för kärlek, skydd och hälsa.

5


Labradorite är en blågrönskimrande halvädelsten som består av albit, natriumaluminiumsilikat och anortit, kalciumaluminiumsilikat och tillhör gruppen Plagioklas. Den geografiska hemvisten för Labradorite är Paul’s Island, nära staden Nain i Labrador, Canada. Men det finns också rapporterade fynd från Norge och även andra lokala fyndigheter världen över. Stenens färgspektra påminner om regnbågen och grekiska Iris, regnbågens gudinna. I nordisk mytologi anknyter den till Bifrost, den regnbågebro som förbinder Asgård, där gudarna bor, med Midgård, där människorna bor.

Labradorite står för styrka.

5


Lapis lazuli, till stor del bildad av mineralet lazurite, är en relativt sällsynt halvädelsten som har varit uppskattad sedan antiken för sin intensivt blå färg. Lapis är lätthanterlig och kan snidas till smycken, askar, prydnader m.m. Tidigare maldes den för att göra pigmentet ultramarin för temperafärg och oljefärg.

Dess användning som pigment i oljefärg upphörde i början av 19-talet då syntetisk s.k. fransk ultramarin blev tillgänglig.
I forna tider kallades lapis lazuli för safir. Lapis lazuli har brutits i Badakhshanprovinsen i Afghanistan i över 6000 år och men förekommer så långt österut som Bajkalsjön i Sibirien. Handel med stenen kan spåras så långt tillbaka som till predynastinska egyptiska och gamla sumeriska platser, och lapispärlor har hittats vid utgrävningar av gravplatser i Mehrgarh, Kaukasus, och Mauretanien. Cleopatra lär ska ha använt pulveriserad lapis som ögonskugga.

Lapis Lazuli står för kärlek, skydd, hälsa och styrka.

5


Larimar, Stefilia sten, är en sällsynt blå pectolite som bara finns i Dominikanska republiken. Färgen varierar från vit, ljusblå, blågrön till blå. Den blå färgen är ljuskänslig och bleknar med tiden om stenen utsätts för alltför mycket ljus och värme.
Efter att fader Miguel Domingo Fuertes Loren 1916 fick avslag från gruvministeriet att bryta den blå sten han funnit i provinsen Barhona återupptäckte Miguel Méndez och Peace Corps-volontären Norman Rilling 1974 stenen på en strand. Lokalbefolkningen, som trodde stenen kom från havet, kallade den Blue Stone men Méndez döpte den efter sin dotter Larissa och havet, spanska Mar, till Larimar. De få stenar som de hittade hade tvättats av havet vid Bahorucofloden men en uppströms sökning avslöjade hällar i området och snart hade gruvan Los Chupaderos bildats.
Larimar är en typ av pectolite eller en bergart som består till stor del av pectolite, en syra-silikat-hydrat av kalcium och natrium. Pectolite finns på många platser, men ingen har den unika vulkaniska blåfärgning som Larimar, vilket är resultatet av att kalcium ersatts av koppar.
Larimar ger konstruktiva tankar, klarhet och renhet. Den öppnar nya dimensioner och stimulerar utveckling, ger bot mot extrema emotionella uttryck och helar upplevda trauman.

5


Larvikite är en fältspat med mängd av monzonite**, och känd för sina vackra, miniatyrstora kristaller av fältspat. Dessa fältspat kallas ternära eftersom de innehåller stora delar av alla tre medlemmarna av fältspat. Blandningen ger Larvikiten sin karakteristiska blå silverglans (Schiller effekt) när den poleras. Olivin kan vara närvarande tillsammans med apatit, och lokalt kvarts. Vanligtvis är Larvikit titanrik, med titanaugite och/eller titanomagnetite närvarande. Namnet kommer från staden Larvik i Norge, där den här typen av vulkanisk sten finns.

 

**Monzonite är en mellanliggande magmatisk sten som består av ungefär lika mängder av plagioklas och fältspat ortoklas med mindre mängder hornblände, biotit och andra mineraler. Kvarts en mindre beståndsdel eller är frånvarande, med mer än 5% kvarts berget kallas en kvarts monzonite.

5


Lepidolit är en lila-grå eller rosafärgad fyllosilikatmineral, som är en sekundär källa till lithium. Den tillhör samma grupp som andra litiummineral – som spodumen pegmatit, en av de viktigaste källorna till den sällsynta alkalimetallen rubidium och cesium. 1861 extraherade Robert Bunsen och Gustav Kirchhoff 150 kg Lepidolit och lämnade några gram av rubidiumsalter för analys varpå det nya elementet rubidium upptäcktes.

Lepidolit förekommer i granit och gneis. Associerade mineraler är kvarts, fältspat, spodumen, amblygonite, turmalin, columbite, kassiterit, topas och beryll. De viktigaste fyndigheterna finns i Brasilien, Uralbergen, Ryssland, Californien i USA, Tanco-gruvan, Bernic Lake, Manitoba i Kanada och Madagaskar.

5


Llanite* är en subvulkanisk rhyolitporfyr; En sten som bildats genom stelning av lava på eller nära under jordytan genom avlagring av och förstening av vulkanisk aska. Karakteristiskt är den finkorniga eller täta grundmassan av utströdda kristaller av kvarts i motsats till de mineral som kristalliserat långt under jordytan och har därför blivit mycket större än partiklarna i den hastigt stelnade lava eller det askregn som de blivit inbäddade i. Fyndplatser i Llano Uplift i Texas, USA, innehåller kristaller av fältspat och blå kvarts

som är inneslutna i microkristallin av mindre fluorit, magnetit, apatit och zirkon. Llanite är väldigt stark med en krosstyrka på 26.577.180 kg/m.

Den är en underbar följeslagare för dem som ofta hamnar i diskussioner och obehagliga situationer. Llanite främjer samarbete som leder till snabba lösningar, hjälper till att fokusera på diplomati och takt samt hjälper till att hålla balansen i en relation. Den ska också hjälpa till att se helheten inför viktiga beslut.

*Engelska namnet, närmaste svenska motsvarighet är porfyr.

5


Lodolite är en typ av kvarts med unika inneslutningar av klorit i många färger och mönster. Ingen sten är den andra lik. Inklusionerna ser ofta ut som en trädgård, ett landskap eller en undervattensscen fångats i ett förstoringsglas. Färgerna på

inneslutningar inom stenen kan variera från grön, rosa, gul, brun, vit, röd mer flera. Namnet kommer från spanska jod = lera, slam och betyder i stort "lera sten" men om det hänvisar till fyndplatsen eller till utseendet är osäkert.

Lodolite sägs erbjuda en inblick i en annan, kosmisk värld. Stirrar man in i stenen sägs det åstadkomma en förskjutning av medvetandet. Lodoliten harmoniserar de högre vibrationsenergiernas aura och subtila kropp. Den är en mycket kraftfull resandesten på alla nivåer -kosmisk, själslig och personlig.

5


Malakit är ett grönt kopparhaltigt mineral som kan ses som en blandning mellan kopparkarbonat och kopparhydroxid. Malakit förekommer i Sverige i form av beläggningar på koppar, kopparkis och svavel. Det bryts till viss del som kopparmalm och används som prydnadssten. Malakit hjälper själen ut i full blom både i vidd och karma. Den väcker det gömda och omedvetna, och hjälper dig att övervinna din djupaste rädsla. Den hjälper också den organiska processen genom att plocka fram det som lagts åt sidan. Malakit står för kärlek, pengar och skydd.

5


Mookaite förekommer endast i Australien, med det geologiska namnet Windalia Radiolarite. Stenen är faktiskt en fossilavlagring av radiolaria, som har ett skelett av kiseloxid, som under stort tryck pressats samman till sten. Undersökningar i mikroskop har visat att Mookaite består av kvarlevor av mikrober, som i miljarder deponerades under forntiden i de grunda haven runt den nuvarande fårfarmen Mooka Station i västra Australien.

Mookaite uppmuntrar mångsidighet och hjälper dig att acceptera förändringar. Den hjälper dig att upptäcka alla möjligheter i en situation och att välja rätt. Den ger din kropp stabilitet och ger dig skyddande energi att blockera oönskade influenser.

5


Morganit även känd som rosa beryll, rosa smaragd och cesian/caesian beryll, är en sällsynt variant av beryll. Färgen är ljusrosa till djuprosa men även orange och gul kan förekomma och bandvarianter är vanliga. Morganite kan rutinmässigt värmebehandlas för att få bort gula fläckar och ibland även strålbehandlas för att förstärka färgen.

Rosa beryll upptäcktes första gången 1910 på och i anslutning till Madagaskar. Den hittades också, tillsammans med bl.a. turmalin och Kunzit i Kalifornien, USA. Den uppkallades till Morganit efter finansiären J. P. Morgan av New York Academy of Sciences i december 1910. Den största Morganit som någonsin hittats fann man 1989 i Maine, USA. Den kallades så småningom för "The Rose of Maine" och vägde 50 kg.

Morganit ger oss tålamod, respekt och kärlek till livet självt. Den stärker oss i mötet med auktoriteter, symboliserar kärleken i våra liv och hjälper oss växa.

5


Månsten är ett natrium-, kalium-, aluminiumsilikat. Den vanligaste månstenen är av mineralet adularia men även plagioklas fältspat oligoclase förekommer. Den är en fältspat med pärl- och opalskimrande lyster. Ett alternativt namn är hecatolite. Namnet kommer från den visuella effekt eller glans, som orsakas av ljusreflektionerna i månstenens skikt av olika fältspat (adularescence), och minner om månsken. Färgen varierar från blå, grå, vit, rosa, grön till brun. Månsten har använts i och som smycken i århundraden, även i forntida civilisationer. Romarna beundrade månsten, eftersom de trodde att det föddes ur stelnade strålar av månen. Både hos romarna och grekerna tillhörde Månstenen dess mångudar och -gudinnor (luna, lunar).

Fyndigheter av månsten finns i Australien, österrikiska Alperna, Mexiko, Madagaskar, Burma, Norge, Polen, Sri Lanka och USA. Månsten står för kärlek, styrka, lycka och hälsa.

Se även Regnbågsmånsten

5


Obsidian är en bergart som bildas av lava som stelnat så hastigt att någon kristallin struktur inte hunnit bildas utan är amorft. Färgen är ogenomskinlig mörkgrönt, mörkbrunt eller svart men även gråfläckig svart. I Norden finns obsidian på Island. medan de stora fyndigheterna finns i Mexiko. Obsidian är också väldigt hårt.

Snowflake Obsidian är en sten av renhet. Den balanserar sinne, kropp och själ och står för skydd och hälsa.

5


Oligoclase är en stenbildande mineral tillhörande plagioklas fältspat och är en hög natriumfältspat kristalliserad i trikliniska systemet. Den ligger mellan 6-6,5 på Mohs skala och färgen är oftast vit med nyanser av grått, grönt eller rött.

Namnet gavs 1826 av August Breithaupt från de grekiska oligos, lite, och clasein, att bryta, eftersom den ansågs ha en mindre perfekt klyvning än albit. Perfekt färglös och transparent oligoclase återfinns på Bakersville, North Carolina och saluförs fasetterad som ädelsten. En annan sort oftare används som en ädelsten är solsten med rödaktiga inslag som förekommer i Tvedestrand, södra Norge;. Det lysande röda till gyllene inslaget av metallglitter beror på närvaron av många små flisor av hematit i fältspatstrukturen. De största och finaste kristaller av orthoclase återfinns i granit i Arendal, Norge.

Oligoclase bildas ofta tillsammans med orthoclase, som en beståndsdel i plutoniska magmatiska bergarter som granit, syenit och diorit. Den förekommer i porfyr samt i de vulkaniska bergarterna Andesit och trakyt, och även i gnejs.  

5


Onyx är en bandad variant av Kalcedon som är ett mineral närbesläktad med opal. Den består av tät, kryptokristallin kiseldioxid av olika färg. Kalcedon har en särpräglad struktur, vilket syns om den betraktas med mikroskop, då den verkar vara trådaktig i strukturen. Mineralen är uppkallad efter staden Chalcedon, som under antiken var en del av Bithynien vid Bosporen men som idag heter Kaldiköy och är en del av Istanbul, Turkiet. Kalcedon finns ofta i bergssprickor som fyllnad, och har bildats ur kiselsyrahaltiga vattenlösningar.

Flera slag av kalcedon används som smyckestenar, särskilt agat och onyx. Onyx står för skydd och hälsa.

5


Opal är en amorf form av kiseldioxid relaterade till kvarts, en mineraloid form, inte ett mineral. 3% till 21% av den totala vikten är vatten, men innehållet är vanligtvis mellan 6% till 10%. Det deponeras på relativt låga temperaturer och kan förekomma i sprickor i nästan alla typer av sten, vanligast är med limonit, sandsten, ryolit, märgel och basalt. Opal är den nationella ädelsten i Australien, som producerar 97% av världens opaler.

Opalens interna struktur gör att den fraktionerar ljus och beroende på de förhållanden under vilka den bildades kan den ta många färger. Opal varierar från klara till vit, grå, röd, orange, gul, grön, blå, magenta, ros, rosa, skiffer, oliv, brun och svart. Av dessa nyanser, är de röda mot svart mest sällsynta, medan vitt och grönt är de vanligaste. Det varierar i optisk täthet från ogenomskinlig till semitransparent. Peru är känd för sina fyndigheter av grön, blå och rosa opal i Anderna. Opalen hjälper dig hitta rätt väg i livet och kraft till förnyelse. Den står för kärlek, lycka, hälsa och pengar.

5


Opalite, (Tiffany Stone, glasopal, opalicerad fluorit och opalfluorit) används som namn på orena varianter av opal i varierande färger. En lila, lavendelblå eller vit sten, ibland med fläckar av lila, gul-brun och svart som får en sensationell ljusåtergivning vid facettslipning. Återfinns i Bertrandite som bryts främst i Utah, USA. Den består huvudsakligen av dolomit, opalized fluorit men ofta med mineraler som kvarts och kalcedon. Namnet Tiffanysten kommer troligen från att det anrika företaget med samma namn använt det i några av sina smyckedesigns.

5


Orthoclase är en vanlig beståndsdel i de flesta graniter och andra magmatiska bergarter och ofta bildar stora kristaller i pegmatit. Vanligtvis bildas den som en fast lösning med albit. Vid långsam kylning i jorden bldas natriumrika albitelameller med kalium. Sammanväxt av dessa två fältspat kallas perthite. Tillsammans med de andra kaliumfältspat är orthoclase är en vanlig råvara för tillverkning av vissa glas, vissa keramik, såsom porslin, och som en beståndsdel i skurpulver. Vissa intergrowths av orthoclase och albit har en attraktiv blek lyster och kallas månsten när de används i smycken. De flesta månstenar är genomskinligat vita men grå och persikofärgade sorter förekommer också. I gemology kallas månstens lyster adularescence och beskrivs som krämig eller silvervit med en "böljande" kvalitet. Det är delstaten Floridas officiella sten.

Orthoclase är en av de tio som definierar mineralen Mohs hårdhetsskala.

NASA: s Curiosity Rover upptäckte höga nivåer av orthoclase i Mars sandstenar vilket tolkas som att Mars kan ha upplevt komplexa geologisk bearbetning, såsom upprepad smältning.

5


Peanut Wood (Jordnötsträ) började sin existens som ett barrträd i västra Australien. När träden dog fördes de av floden till de grunda, salta epicontinentalsjöar som under den kritperioden täckte den australiska kontinenten. I dessa sjöar levde under denna tiden musslor som gärna livnärde sig på trä (jfr skeppsmask). Dessa kunde lukta sig till drivveden, simmade raskt till och började karva av träflisor med hjälp av de skarpa skalkanterna. Inom ett par veckor hade de borrat sig in i trät och efterlämnat små tunnlar. Det perforerade träet sjönk så småningom ned till botten där det lade sig till ro. Samtida levde i dessa sjöar miljarder mikroskopiska små djur, radiolaria. När de dog föll deras små kalkiga skal till sjöbotten och ackumulerades till ett vitt sediment, känt som radiolaria ooze (sekret). Lager på lager täckte bottnarna, letade sig in i träets borrhål och löstes upp till en form av supermättad kalklösning. I träets gångar kondenserades lösningen och ersatte det vattendränkta trätes till ett fossil. Idag när en bit av detta trä bryts loss, är det förstenade träet brunt till svart i färgen och de kontrasterande radiolaria-avlagringarna som trängt in borrhålen framträder som vita, gulvita jordnötter i formen. På så sätt fick detta fossil sitt namn - Peanut wood

5


Peridot är mineralnamnet för olivin. Den kallas även krysolit från grekiskans guldsten. Ursprunget till namnet "peridot" är osäkert men Oxford English Dictionary föreslår en förändring av anglo-normandiska pedoretés (klassisk Latin pæderot-), ett slags opal, snarare än det arabiska ordet faridat, som betyder "pärla".

Peridot är en av de få ädelstenar som uppträder i endast en färg, en olivgrön. Intensiteten och färgtonen är dock beroende på hur mycket järn som finns i kristallstrukturen, så färgen på enskilda stenar kan variera från gul till olivolja till brun-grönt. Den mest uppskattade färgen är mörkt olivgrön. Ibland misstas peridot för smaragd eller andra gröna ädelstenar. I själva verket så till den grad att gemmologisten George Frederick Kunz diskuterat förväxling av smaragder och peridots i många kyrkliga skatter, särskilt "Tre vise männen" i Kölns dom, Tyskland.

Förekomster där peridot är en typ, är en vanlig mineral i mafiska och ultramafiska stenar, och det är ofta i lava där peridot förekommer endast i en bråkdel av dessa. Peridot kan också hittas i meteoriter. I USA förekommer Peridot i North Carolina, San Carlos Reservation i Arizona, Hawaii, Nevada och New Mexico vid Kilbourne Hole, men även i Australien, Brasilien, Kina, Kenya, Mexiko, Myanmar (Burma), Norge, Pakistan, Saudiarabien, Sydafrika, Sri Lanka och Tanzania.

Möjligen kan peridot ha sitt ursprung i mycket antika smycken från Egypten, där återanvändning av stenar från antika föremål var vanlig under 17- och 1800-talet. Meteoritesperidotkristaller har samlats in från några Pallasite meteoriter. Den mest berömda Pallasite auktionerades ut i april 2008 med ett begärt pris på närmare 3 miljoner US-dollar på Bonhams, men förblev osåld. Rekordet i storlek återfinns på Smithsonian Museum i Washington, DC, med en peridot på 310 karat (62 g).

5


Phosphorite/Fosforit (phosphate rock/rock phosphate sv. fosfatsten/råfosfat) en icke-detrital sedimentär bergart som innehåller höga mängder av fosfatbärande mineraler. Halten är minst 15-20% till skillnad mot mindre än 0,2 % som är normalt för sedimen-tära bergarter. Källan till fosfaten är ofta ben och tänder från ryggradsdjur samt hydro-termiska ådror. Andra källor är kemiskt lösta fosfatmineraler från magmatiska och metamorfa bergarter. Kalksten och mudstones är vanliga fosfatlagerbärande stenar. Fosfatrika sedimentära bergarter åtföljs vanligen av eller är inbäddade i skiffer, flinta, kalksten, Dolomit och ibland sandsten. Forforskikten har samma textur och struktur som finkorniga kalkstenar men de kan också bestå av Lera (peloids), karbonatkorn, fossiler och detritus som består av apatit. Det finns vissa phosphoriter som är mycket små och inte har några distinkta granulära texturer. Detta innebär att deras textur är liknande det av apatit eller fina micriteliknande texturer. Peloidal eller pelletal phosphorite är vanligast medan Oolitic phosphorite är ovanligt.

Phosphorit är känt från Proterozoiska formationer i Australien, men är vanligare från Paleozoiska och Kenozoiska sediment. Permian Phosphoria-formationerna i västra USA representerar cirka 15 miljoner år av sedimentation och sträcker sig över en yta på

350 000 km2. Kommersiell brytning av phosphorite förekommer i Frankrike, Belgien, Spanien, Marocko, Tunisien, Algeriet samt i Florida, Tennessee, Wyoming, Utah, Idaho och Kansas i USA.

Phosphoritens ljust lila färg är helande för själen och för hjärtat. Den stöder en själfull kärleksupplevelse och förbinder hjärtat med tredje ögat och kronchakrat.

5


Pietersite upptäcktes av Sid Pieters 1962 då han prospekterade jordbruksmark i Namibia. För närvarande finns det bara två kända källor till pietersite, Kina och Afrika. Dessa två former av pietersite liknar varandra men medan den kinesiska pietersite är en fibrös mineral av magnesiumrik alkalisk amfibol är den namibiska sorten främst krokidolit.

Den kinesiska formen sägs ha upptäckts 1993 men kom inte ut på marknaden förrän 1997. Den uppvisar något olika färgvariationer från Mr Pieter’s ursprungliga mineral, men båda är vackra och är nu båda allmänt erkända som pietersite.
Pietersite är vackert skimrande i bruna toner med inslag av guld och rött. Oavsett källan, har pietersite alltid breccierade, fibrösa band av blå, guld och/eller röd Tigeröga. (frakturer från jordens geologiska processer som sedan naturligt återcementerats av kvarts.) Fast stenen har härliga chatoyancy (optiska reflexer) av Tigeröga återfinns det inte i strukturerade band eller fibrer, mer i virvlar, stråk och fibrösa (ibland linjära) segment. Det kan verka ganska kaotiskt och finns i många riktningar sida vid sida som djärva penseldrag. Färgerna är olika blå toner – allt från babyblå till midnattsblå -, guld och rött, tillsammans eller var och en för sig. Blått är den mest sällsynta färgen, följt av rött. Alla fibrösa färgvariationer ger en slående chatoyancy, som subtilt ändrar skimmer av färg som rör sig längs ytan när stenen ses från olika vinklar. Pietersite står för makt och hälsa.

5


Prasiolit (ä.k praziolite, vermarine, grön Ametist) en sällsynt grön form av kvarts - ett kemiskt kiseldioxid. Sedan 1950 kommer nästan all naturlig Prasiolit från en liten brasiliansk gruva, men fyndigheter finns också i Nedre Schlesien i Polen samt i Thunder Bay-området i Kanada. Prasiolit kan förväxlas med praseolite i liknande färger som är ett resultat från värmebehandling av iolit.
Prasiolit är en värmebehandlad ametist. Ametisten blir oftast gul eller orange vid uppvärmning och resulterar i citrin men några blir gröna. Prasiolit blir därför ibland felaktigt kallad grön ametist, vilket är en faktisk missvisande och inte ett godtagbart namn och mot Federal Trade Commission riktlinjer. Den rätta terminologin är Prasiolit  
Namnet kommer från grekiska prason som betyder "purjolök" och Lithos som betyder "sten". Det innebär att "Prasiolit" bokstavligen betyder "purjolöksfärgad sten", ett namn som hänvisar till dess gröna färg.

Prasiolit förstärker energier och hjälper dig uttrycka dina känslor. Den hjälper dig att ta tag i saker.

5


Prehnite är en kristalliserad mineral med en ljuvlig färgton och lyster. Vanligast är den halvt genomskinlig med en grönaktig ton eller nästan färglös, till de mer ovanliga blå eller vita. Ibland kan den förekomma som här, lätt mjölkig och till och med en synlig fyrkantig kristallinje. Ursprungligen upptäcktes den i de berömda Kalaharifälten men största förekomsten finns i Wave Hill Station omgivningar i Australien. Prehnite uppkallades av den holländske kommendanten Hendrik von Prehn, med de första fynden i Kapprovinsen redan på 1700-talet.

Prehnite anses stärka det personliga skyddsfältet, drömmarna och minnet. Prehnite är stenen för ovillkorlig kärlek. Den står för styrka och kärlek.

5


Pyrit - svavelkis, kis eller järnsulfid eller kattguld - är det vanligaste sulfidmineralet i jordskorpan. Pyrit är ofta späckad med finfördelad kopparkis och utgör i denna form en av våra viktiga kopparmalmer. Förutom för framställning av koppar används svavelkis till framställning av svavel, svavelsyra och rödfärg. Den svenska berggrunden innehåller en hel del Pyrit, både som spridda inslag i och som större eller mindre ansamlingar i de vanligaste bergarterna och i den yngre sedimentära berggrunden, då framförallt i de svarta skiffrarna, som till exempel Alunskiffer och Andersöskiffer. Trots smeknamnet kattguld (eng. Fool’s gold) påträffas Pyrit ibland tillsammans med små mängder av guld. I Carlin, Nevadas guldfyndighet, innehåller Pyrit upp till 0,37 wt% guld. Pyrit hade en kort popularitet på 16- och 17-talet i tändanordningen i de första skjutvapnen där hanen hade en klump av Pyrit för att slå gnistor som behövdes för att avfyra vapnet. Under början av 20-talet användes Pyrit i kristallradiomottagare, och används fortfarande av radiohobbyister.

5


Pyroxen är en samlingsbeteckning för ett antal silikatmineral, som är vanligt förekommande i magmatiska och metamorfa bergarter och förekommer till exempel i basalt och diabas. De delar en gemensam struktur som består av enkla kedjor av kiseldioxidtetraedrar och de kristalliserar i den monoklina och ortorombiska system. Det är den negativa jonen i Pyroxenerna som bildar oändliga kedjor i kristallens längdriktning, vilket ger upphov till den karaktäristiska spaltningen. Pyroxener har den allmänna formeln XY där X står för kalcium, natrium, järn+2 och magnesium och mer sällan zink, mangan och litium och Y representerar joner av mindre storlek, såsom krom aluminium, järn+3, magnesium, mangan, skandium, titan, vanadin och även järn2.
Namnet, som kommer från de grekiska orden för brand och främling, fick Pyroxen på grund av deras närvaro i lava, där de ibland ses som inbäddade i vulkaniska kristaller.

Förekommer bland annat i Arizona, USA.

5


Pärlor är ett hårt föremål som skapas i den mjuka vävnaden av en levande mussla som ett försvar mot främmande föremål som kommit in, t.ex. ett sandkorn. Precis som musselskalet består en pärla av kalciumkarbonat i kristallinform. En idealisk pärla är helt rund och slät, men många andra former kan förekomma (s.k. barockpärlor som i Sverige vanligen kallas potatispärla). De mest värdefulla pärlorna är de som bildas spontant i naturen, men de är extremt sällsynta och kallas vanligen naturliga pärlor. Odlade sötvattenspärlor utgör idag majoriteten av de som säljs men även imitationer är vanliga i billigare smycken. Pärlor odlas främst för användning i smycken, men tidigare också till påkostade kläder. Pärlor som inte uppfyller storlek och form har också krossats och använts i kosmetika, läkemedel och i färgblandningar.

Odlade pärlor är skalet till ett implantat. En liten bit av mantelvävnad från en donator transplanteras in i en mottagare. Denna graft bildar en pärlsäck och vävnaden fäller ut kalciumkarbonat in i denna ficka. En familj av pärlmusslor lever i havet, Pteriidae, medan den andra, flodpärlmusslan, Unionidae och Margaritiferidae, - en helt annan grupp/familj - bor i sötvatten. Dessa pärlmusslor förekommer inte bara i varmare klimat, men också i kallare mer tempererade områden som bl.a Skottland (där de är helt skyddade enligt lag). De flesta odlade sötvattenspärlor kommer idag från Kina. Saltvattenspärlor odlas i skyddade laguner eller vulkaniska atoller och kommer främst från Japan eller Kina (övertog odling av Akoyapärlor 2010). Naturliga pärlor kommer i dag mest från haven utanför Bahrain men även i söderhavet vid Australien förekommer pärlfiske, då för att få implantat till pärlodlingar.

Både vilda och odlade kvalitetspärlor är nästan alltid pärlemor- och regnbågsskimrande, liksom insidan av skalet på musslan (pärlans mor = pärlemor) som producerar dem. Med röntgen kan man se skillnaden mellan naturlig och odlad pärla då en naturlig pärla har en annan struktur. En odlad pärla visar ofta en solid kärna med några koncentriska årsringar, medan en naturlig visar en serie av koncentriska årsringar. Handelsnamn på odlade saltvattenpärlor är Akoya, vit eller guldfärgad South Sea samt svart Tahitian.

De finaste naturliga pärlorna är högt värderade och på grund av detta har ordet pärla blivit en metafor för något mycket sällsynt, fint, beundransvärt och värdefullt. Engelskans pearl kommer från franskans perle som i sin tur kommer från latinets perna som betyder ben (skank); Hänvisar till skink- eller lammbensteksformade musslor.

5


Pärlemor - Mother of pearl, MOP - är smyckesdelar och pärlor gjorda av det inre skiktet, manteln, av pärlost-ronets skal. Detta skikt har samma uppbygg-nad som det material som bildar pärlor i ostronets mjukdelar, och därför samma härliga fluoricerande yta. Att använda skalets pärlemorsida för att tillverka smycken går långt tillbaka i historien, och under 1900-talets första del användes pärlemor i stor skala för tillverkning av knappar. Numera skapas smyckepärlor i form av hjärta, löv, fiskar och fåglar men även runda pärlor.

Prisskillnaden mellan odlade pärlor och pärlor gjorda av pärlemor är högst marginell och kan ibland till och med vara högre för pärlemor om kvaliteten är god. Tridacna-pärlor t.ex, som är gjorda av jättemusslan, är ofta förhållandesvis dyra tack vare dess popularitet på USA-marknaden. De harockså ett speciallt useende då de inte bara är fluoricerande i ytan utan även visar en slags färgskiftning igenom hela pärlan.

5


 

Quartz se Kvarts

 


Rainbow Calsilica ett omtyckt material av smyckedesigners välden över är mycket omdiskuterat. Det finns två läger; Det ena säger sig ha säkerställt att det inte är en äkta sten/ett mineral utan konstgjort. Forskare har påvisat är färgstråken liknar olika kommersiella pigment. En teori menar att Calsilican bildats på egen hand utan handpåläggning genom att restprodukter från kakeltillverkning runnit ut orenat och bildat avlagringar i underjordiska hålrum. Dessa avlagringar har sedan upptäckts av en slump och misstolkats som naturens verk; Det andra lägret hävdar att det är en äkta mineral och kan påvisa gruvor i Mexico där stenen bryts. Oavsett hur saken ligger till, är det ett underbart vackert material med skön stenkänsla som passar till det mesta. Säljare av ädel- och halvädelsten marknadsför Calsilican som ’genuin’ och ’gemstone’ med provinens och allt, och tills de lärda är eniga kan vi njuta av skönheten och färgerna så länge.

5


Regnbågsmånsten är en färglös labradorite som uppvisar en mångfärgad adularescence på en ljus grundfärg. Den är medlem av fältspatgruppen, som utgör ca 60% av jordskorpan. Regnbågsmånstenen skiljer sig alltså från vanlig Månsten som är en orthoclase (kaliumfältspat) snarare än plagioklas. Dessa två varianter har ett släktskap men är tekniskt sett inte samma material. Anledningen till att regnbågsmånsten kallas “månsten” beror på dess adularescence (ljusreflekterande egenskap), vilken även gör att vissa föredrar Regnbågsmånsten framför ”vanlig” Månsten. Romarna trodde den bestod av månens strålar. Den har använts som smycke under hundratals år och var beundrad av såväl de gamla romarna som grekerna, och sedan användes i jugendsmycken. Under hippierörelsen på 1960-talet blev regnbågsmånstenen populär i den moderna New Age.
Regnbågsmånsten kan skiljas från vanlig månsten genom dess högre brytningsindex och densitet. Hårdheten på Mohs skala är densamma, 6-6,5. Regnbågsmånsten förekommer i Australien, Indien, Kanada, Madagaskar, Mexiko, Myanmar (Burma), Ryssland, Sri Lanka och USA.
Regnbågsmånsten tros vara en magisk sten som besitter kraftfulla skyddande egenskaper och hjälper dess bärare att hitta sin sanna väg i livet. Det är tänkt att “bringa ljus” till den annars okända, och därmed ge sin bärare med insikt. Den sägs dessutom ha förmåga att ta fram det positiva i människor och lugna överaktiva sinnen, skapa fred i dess bärare.

5


Rhodonit är en mineral som tillhör gruppen pyroxenoid, och har en ovanlig struktur. Färgen varierar från ren blekt grå-rosa till nästan vinröd med starka inslag av svart mönster. Rhodonit är en uppskattad sten för prydnadsföremål och smycken. Förekommer i Sverige i järn- och mangangruvorna i Pajsberg nära Filipstad och Långban i Värmland. Rhodonit sägs kunna dämpa känslor som ilska och avsky. Den hjälper dig att eliminera negativa känslor som avundsjuka, frustration, girighet och intolerans. Den dämpar ångestattacker och ger självkänsla och självförtroende att ta itu med svåra projekt. Rhodonit stimulerar kreativitet och uppmuntrar familje- och parrelationer. Den är idealisk som behandling av känslor som ilska och motvilja och eliminerar negativa känslor. Rhodonit stärker självförtroendet och stimulerar kreativitet och står för kärlek, hälsa och styrka.

5


Rodokrosit bildas av järnkarbonat, kalcium, (magnesium och zink i begränsad omfattning) ofta som ersättning för mangan i strukturen, vilket leder till ljusare nyanser av rött och rosa. Rodokrosit bildas i silvergruvor, och beskrevs första gången 1813 med hänvisning till ett prov från Cavnic, Maramureþ, dagens Rumänien. Bandad rodokrosit bryts i Capillitas, Argentina och i Catamarca finns en gammal silvergruva från Inka där exempel på fina unika och mycket attraktiva kristaller bildats. Namnet kommer från det grekiska ordet för rosa. Rodokrosit används ofta för dekorativa stenar och smycken men på grund av att det är relativt mjuk sällan som facetterad.

2002 utnämnde Colorado rodokrosit som sin stats mineral. Anledningen är att några av de bästa exemplaren av stora röda kristaller har hittats i Sweet Home Mine nära Alma, vilket annars bara finns på ett fåtal platser på jorden. Inkafolket trodde att rodokrosit är blodet av deras forna härskare och kallade den för "Rosa del Inca" eller "Inca Rose". Den står för kärlek, hälsa och styrka.

5


Rosenkvarts förekommer i ljust rosa till rosa-röd. Färgen anses i regel bero på spår av titan, järn eller mangan. Vissa rosenkvarts innehåller även mikroskopiska rutilnålar som producerar en asterism i ljus. Nya röntgenstudier tyder på att färgen beror på tunna mikroskopiska fibrer av eventuellt dumortierite. Färgen i kristaller är ofta ljuskänsliga och kan blekas varför de inte bör förvaras i solljus när den inte bärs. De första kristallerna hittades nära Rumford i Maine, USA, men de flesta rosenkvarts på marknaden kommer från Minas Gerais, Brasilien.

Rosenkvartsen är inte så populär som pärla men man kan nu se att den allt oftare dyker upp, speciellt formad som hjärtan som tillsammans med färgen signalerar kärlek.

Rosenkvarts stimulerar kärlek och främjer hälsan och står för kärlek och hälsa.

5


Rubin är en rosa till blodröd ädelsten, en variant av mineralet korund (aluminiumoxid). Den röda färgen orsakas huvudsakligen av närvaron av krom. Dess namn kommer från ruber, latin för röd. Andra sorter av ädelstenskvalitetskorund kallas safirer. En rubin anses vara en av de fyra ädla stenar, tillsammans med safir, smaragd och diamanter. Priset på rubiner bestäms primärt av färg. Den ljusaste och mest värdefulla "röd" som kallas duvblodsröd, betingar ett högre pris i förhållande till andra rubiner av samma kvalitet. Efter färg följer klarhet liksom hos som diamanter där en klar sten betingar ett högt pris, men en rubin utan nålliknande rutila inneslutningar kan tyda på att stenen har behandlats vilket påverkar priset negativt. Slipning och karat (vikt) är också viktiga faktorer vid bestämning av priset. Alla rubiner har små "fel" - ofullkomligheter - som orena färgpartier eller rutilnålar, så kallade silks. Rubiner med en 6-punktig asterism eller "stjärna” av sådana silk slipas till cabochons för att korrekt visa effekten och kallas Stjärnrubin.

Historiskt har rubiner brutits i Thailand, Pailin- och Samloutdistrikten i Kambodja, i Afghanistan och i Pakistan. Rubiner påträffat sällan i Sri Lanka där rosa safirer är vanligare. Efter andra världskriget hittades rubiner i Tanzania, Madagaskar, Vietnam, Nepal, Tadzjikistan och Pakistan, och även i de amerikanska delstaterna Montana, North och South Carolina. På senare tid har även stora fyndigheter hittats under den vikande isen på Grönland. Så sent som 2002 hittades rubiner i Waseges Riverområdet Kenya.

Rubinen står tillsammans med Rubin-Zoisite för skydd, hälsa och styrka.

5


Rutilkvarts är ett mineral som tillhör gruppen kvartser. Den har inneslutna rutiler i sig vilka ungefär ser ut som blonda hårstrån. Detta har gjort att det finns många historier om hur någon gudinnas hår har blivit fångad i stenen. Venus är ett exempel på en sådan gudinna, och eftersom det är en kärleksgudinnas hår inneslutet så blir historien att stenen har sensuella egenskaper för den som bär den. Kvarts/quartz anses bringa bäraren styrka och hälsa.

5


Röd Korall (även rosa), ibland kallad ädelkorall (Precious coral), är den gemensamma benämningen på Corallium ruburn och med den besläktade arter av marin korall. Den särskiljande egenskapen för ädelkorall är dess hållbarhet och intensivt röda eller rosa skelett som gör den extra populär till smycken. Annars är korall ofta en porös och vittrande ’sten’ vilket inte gör den lämplig som smyckesten. Korall står för hälsa och styrka.

5


Safir är en av de två, tre ädelstenar av sorten korund, medan en av de andra är den röda eller djupt rosa rubinen. Även om blått är safirens mest kända färg räknas alla färger av korund med undantag för rött som safir. Den kan också vara färglös, och de finns också i olika nyanser av grått och svart. Rosa-orange safir kallas Padparadscha.

Safirer bärs vanligtvis som smycken men på grund av dess hårdhet används de även i vissa applikationer, inklusive infraröda optiska komponenter. Priset på naturliga safirer varierar beroende på deras färg, klarhet, storlek, slipning och övergripande kvalitet tillsammans med geografiskt ursprung av någon anledning. Betydande safirfyndigheter finns i östra Australien, Thailand, Sri Lanka, Madagaskar, Östafrika och på några platser i Nordamerika som vid "Gem Mountain", och i eller i närheten av Missouri River, Helena, Montana. Safir och rubiner finns ofta tillsammans i samma område, men fynden av blå safir är talrikare.

Blå safirer värderas utifrån renheten av dess primära färg. Lila, violett och grönt är de vanligaste sekundära nyanser som finns i blå safirer. Gula och gröna safirer är också vanligt förekommande. Rosa safirers färg djupnar med att mängden krom ökar - ju djupare rosa färg desto högre monetärt värde så länge färgen inte skiftar i rött. Safirer förekommer också i olika nyanser av orange och brunt, och färglösa safirer används ibland som diamant substitut i smycken.

Padparadschasafirer betingar ofta högre priser än många av de finaste blå safirer. Den är en rosa-orange korund, med en låg till medelhög mättnad och ljus ton, ursprunglig brytning i Sri Lanka, men också i Vietnam och Afrika, Padparadscha är mycket sällsynta och värderas därför högt om obehandlad. Namnet kommer från det singalesiska ordet för lotusblomma. Tillsammans med rubiner är de den enda typ av korund fått ett eget namn i stället för att kallas safir av en viss färg. Mest kända safir är The Star i Bombay (182 karat - 36 g).

En stjärnsafir är en typ av safir som uppvisar en stjärnliknande asterism. De uppvisar ofta korsande nålliknande inneslutningar (rutil) som orsakar uppkomsten av en sexkantig stjärna när de belyses uppifrån. Historiskt har stjärnsafiren använts som skydd mot onda ögat för att reflektera skadliga eller onda trollformler tillbaka till avsändaren. Magiker var kända att utnyttja ädelstenar för att förbättra och styra sina magiska krafter. Av magiker har safiren sett som en portal till de himmelska sfärerna. Safiren kan hjälpa dig att hitta din dolda potential, och att skärpa visionen av ditt liv. Den kan hjälpa dig att uppnå dina materiella drömmar och önskningar, liksom att behålla din rikedom när den förvärvats. Den hjälper dig att hålla ett balanserat perspektiv, så att du bättre kan organisera dina tankeprocesser.

5


Selenit, (satin spar, desert rose, gipsblomma) innehåller fyra varianter av mineralet gips där alla fyra sorter visar uppenbara kristallstrukturer. Alla sorter av gips, även Selenit och alabaster, består av kalciumsulfat dihydrat, med den kemiska formeln CaSO4 · 2H2O. Selenit innehåller ingen signifikant mängd selen. Likheten mellan namnen kommer från att båda ämnenas namn anspelar på det antikgreiska ordet för månen.

Selenit kallas ibland även för "naturens egen fiberoptik", på grund av dess optiska egenskaper.

5


Septaria innehåller kristaller utfällda från cirkulerande lösningar, vanligen kalcit. Även beläggningar av Siderit eller Pyrit kan ibland observeras, vilket ger upphov till ljust rödaktig och gyllene färger. Vissa Septaria kan också innehålla små kalcitstalagtites och välformade millimeterstora enkristaller av Pyrit. Namnet kommer från det latinska ordet septum; "partition", och hänvisar till sprickorna/separationerna i den här typen av sten. Det finns en felaktig förklaring att det kommer från det latinska ordet för "sju", septem, som skulle hänvisar till antalet radiella spricklinjer som oftast är sju. Sprickorna är mycket varierande i form och volym, växande stegvis inifrån och ut. Det faktum att radiellt orienterade sprickor avsmalnar mot marginalerna tas som bevis för att i dessa fall periferin var styvare medan insidan var mjukare, förmodligen på grund av en gradient utfällning.
Den process som skapade Septaria förblir dock ett mysterium. På grund av mångfalden av ovanliga former, storlekar och kompositioner, har konkretionerna tolkats vara dinosaurieägg, djur och växtfossil (kallas pseudofossils), utomjordiskt skräp eller mänskliga artefakter.

Septaria hjälper dig värna ditt privata och avvärjer oönskat intresse från personer som har ett ohälsosamt intresse för dig. Det är en stark sten som hjälper ditt spirituella och skyddar dig psykiskt.

5


Seraphinite är ett varumärkesnamn på en särskild form av silikat, och medlem av kloritgruppen. Namnet sägs komma från seraphinitens mönster påminner om fjädrar - vid noggrann undersökning så man kan till och med hitta något som liknar en fågelvinge. Seraphinite är mörkt grön till grå i färg, har chatoyancy (reflexeffekt), och en hårdhet mellan 2 och 4 på Mohs skala.

Seraphinite bryts i ett begränsat område i östra Sibirien i Ryssland. Ryska mineralogisten Nikolay Koksharov (1818-1892/93) har ofta krediteras för upptäckten av mineralen.

Ordet Seraph är från Jesaja 6 i gamla testamentet och hänvisar till bevingade änglar i Guds tjänst.

5


Serpentin är en grupp av bergartsbildande vattenhaltiga fyllosilikater av magnesium och järn men kan även innehålla mindre mängder krom, mangan, kobolt och nickel. I mineralogi kan serpentin hänvisa till någon av de 20 olika sorter som tillhör gruppen. Gränsen mellan dessa sorter är inte alltid tydlig och distinktioner görs vanligtvis inte. De tre viktigaste sorterna är antigorit, krysotil och lizardite. Dess olivgröna färg och fjälliga utseende är grunden för namnet från det latinska serpentinus, som betyder "ormsten". Fyndigheterna är också flera; Antigorit är uppkallad efter fynd i Valle di Antigorio, Italien. Bowenite är en särskilt hård serpentin (5,5) i ljus till mörk äppelgrön färg, ofta med vita fläckar och mörkare ådring. Det är den vanligaste typen i smycken. Serpentin från Nya Zeeland kallas Tangiwai, och även den från Rhode Island. William Site är oljegrön med svarta kristaller och finns främst i Maryland och Pennsylvania, USA. Gymnite är namn på fynd i Bare Hills, Maryland, med namn från grekiskans gymnos - bar eller naken.

5


Shivas öga/Shiva’s eye ett fossil av Operculum, vilket betyder litet lock. Operculum är en grov, kalkhaltig, luckliknande struktur som finns i många grupper havs- och sötvattenlevande snäckor. Operculum fungerar som ett slags "fallucka" för att stänga öppningen när de mjuka delarna av djuret är tillbakadragna. Mest kända fossil av denna typ är Ammoniter, fossilet av en utdöd bläckfisk med ett spiralformat skal, och ofta använd i smycken. Medan Ammoniter är en tydlig avbildning är Shivas öga inte ett självklart fossil; Medan baksidan visar en mörk snäckspiral mot en ljus, närmast vit botten, visar framsidan nästan en explosion av färger vilken är mycket dekorativ. Shivas öga är starkt företrätt i hinduismen. Det är guden Shivas tredje öga och representerar visdom, sägs ha förmågan att se bortom det uppenbara. Det symboliserar livets flöde, universums ständiga förändring, andlig kunskap och kreativ visualisering. Det sägs också ha en allmänt positiv effekt på välbefinnandet.

5


Sillimanit/Sillimanite är ett aluminiumsilikatmineral om har samma struktur och bildningsmönster som kyanit och andalusit. Den är uppkallad efter den amerikanske kemisten Benjamin Silliman (1779-1864) och beskrevs första gången 1824 efter fynd i Chester, Middlesex County, Connecticut, USA. Sillimanit har en hårdhet av 6,5–7,5 på Moh’s skala. Sillimanit är en av tre aluminiumsilikat polymorfer, de två andra är andalusit och cyanit. Den förekommer även som fibrolite, där mineralet ser ut som tvinnade fibrer tnär den visas i tunna avsnitt eller till och med blotta ögat. Både de fibrösa och traditionella formerna är vanliga i omvandlade sedimentära bergarter där vissa stenar inkluderar gnejs och granulit.

Sillimanit förekommer i Brandy Springs, New Castle County, Delaware, USA, där den är delstatens officiella sten.

Naturell sillimanit används huvudsakligen i glasindustri och är den bästa råvaran för tillverkning av aluminium med hög eldfasthet. På grund av dess höga värdering och kostnad förekommer användningen inte i någon stor skala.

5


Smaragd är en grön, högt värderad ädelsten av arten beryll. Dess gröna färg kommer av krom och ibland även av vanadin. Beryl har en hög hårdhet, 7,5-8 på Mohs skala, men de flesta smaragder är väl inkapslade så deras egentliga hållbarhet klassas som allmänt dålig.

Engelska namnet "Emerald", sägs ha sitt ursprung i latinska Smaragdus, vilket kommer från grekiskans smaragdos; "grön ädelsten". Det kan också härledas till hebreiska izmargad och sanskritordet marakata och även vara relaterat till semitiska ordet baraq vilket betyder blixt eller sken. Det svenska namnet, smaragd är ju närmare latinet i så fall.

Under antiken bröts smaragder främst av egyptierna i Indien och Österrike. I Colombia återfinns ibland en sällsynt typ av smaragd känd som en Trapiche vilken uppvisar ett mönster, strållika ekrar av mörka kolföroreningar som ger det smaragdgröna ett sexuddigt radiellt mönster av en "stjärna". Generellt kommer smaragder främst från tre huvudområden Colombia; Muzo, Coscuez och Chivor. Men de återfinns i många andra länder, såsom Afghanistan, Australien, Österrike, Brasilien, Bulgarien, Kambodja, Kanada, Kina, Egypten, Etiopien, Frankrike, Tyskland, Indien, Italien, Kazakstan, Madagaskar, Moçambique, Namibia, Nigeria, Norge, Pakistan, Ryssland, Somalia, Sydafrika, Spanien, Schweiz, Tanzania, USA, Zambia och Zimbabwe. I USA har smaragder hittats i Connecticut, Montana, Nevada, North och South Carolina. Så sent som 1998 upptäcktes fyndigheter i Yukon.

Den står för kärlek, hälsa och pengar.

5


Sodalit är en kungsblå mineral och uppskattad ädelsten. Trots att Sodalit ofta är ogenomskinlig, är kristallerna transparenta. En lätt, relativt hård men skör mineral, uppkallad efter dess innehåll av natrium (soda), mineralogiskt klassad som en feldspatoid. Den upptäcktes i 1811 i Ilimaussaq på Grönland men den blev inte uppskattad som en dekorativ sten förrän 1891 då stora fyndigheter av fin Sodalit upptäcktes i Ontario, Kanada. Mest är Sodalit känd för sin blå färg, men den kan också vara grå, gul, grön eller rosa, ofta fläckig med vita ådror. Ju mer enhetligt blå, används den i smycken, formad till cabochons och pärlor. Mindre material oftare ses som inlägg i olika applikationer. Även om Sodalit liknar lazurite och lapis lazuli, innehåller den sällan Pyrit (som vanligen ingår i lapis) och dess blå färg är mer en traditionell kungsblå snarare än ultramarin. Vidare skiljer den sig från liknande mineraler genom sina vita streck på blå (snarare än blå på vit).

Sodalit ger dig hälsa, styrka och lycka.

5


Spectrolite är en mindre vanlig typ av Labradorite. Den uppvisar ett bredare utbud av färger än Labradorite (som bara visar toner av blå-grå-grön) och en högre labradoresence. Spectrolite är ett varumärke för material som bryts i Finland, men används ibland felaktigt för att beskriva Labradorite närhelst ett bredare färgutbud är närvarande, oberoende av ort. T.ex., har Labradorite från Madagaskar med spektrolitliknande färgspel också benämnts som Spektrolite. Skillnaden mellan finsk Spectrolite och Labradorite är att den finska Spectrolitens kristaller är avsevärt färgstarkare än andra beroende på svart grundfärg. Övriga Labradorite har oftast genomskinlig basfärg.
Finske geologen Aarne Laitakari (1890-1975) beskrev den säregna stenen och sökte ursprunget i flera år när hans son Pekka upptäckte en insättning på Ylämaa i sydöstra Finland. Spektrolite från Finland uppvisar en unikt levande irise och ett fullt spektrum av färger, därav namnet Spektrolite som myntades av Laitakari d.ä.
Brytningen av Spektrolite började efter andra världskriget och har blivit en viktig lokal industri. 1973 hölls den första workshopen i Ylämaa där man började smida och polera Spektrolite till smycken.

5


Spessartine (eller spessartite) är mangan aluminium-granat och namnet på en Granat. Dess namn kommer från Spessart i Bayern. Den förekommer oftast i granit pegmatit och allierade bergarter på vissa låg kvalitet metamorfa phyllites. Spessartine av en orange-gul variant hittas i Madagaskar medan violett-röda spessartines finns i rhyolite (vulkanisk sten) i Colorado och Maine.
Röda granater var de vanligaste ädelstenar i det senatika romerska riket och folkvandringstidens konst av de "barbariska" folk som tog över territoriet i det västra imperiet. Den användes särskilt inlagd i guld med cloisonnéteknik, ofta en stil som kallas granatcloisonné, med fynd från Anglo-Saxiska England, som vid Sutton Hoo, till Svarta havet.

Rena kristaller av granat används fortfarande som ädelstenar vilka före-kommer i olika nyanser av grönt, rött, gult och orange. I USA är den mest känd som månadssten för januari och är statsmineral för Connecticut, New Yorks ädelsten, och Stjärngranat (granat med rutil asterisms) är statlig ädelsten i Idaho.

5


Spinell är ett magnesiumaluminium tillhörande gruppen mineraler. Spinell hör till det isometriska systemet, gemensamma kristallformer är oktaedrar men den har en bristfällig oktaedrisk klyvning och en conchoidal fraktur. Dess hårdhet är hög, 8 på Mohn. Spinell är transparent till ogenomskinlig med en glasaktigt lyster. Den kan vara färglös, men är oftast olika nyanser av rött, blått, grönt, gult, brunt eller svart. En unik naturvit spinell, nu förlorad, uppstod kortvarigt i vad som nu är Sri Lanka. Vissa spineller finns med bland världens mest berömda ädelstenar: Bland dem är den svarte prinsens Ruby och "Timur Ruby 'i de brittiska kronjuvelerna, och" Côte de Bretagne "tidigare av de franska kronjuvelerna. Samarian Spinell är den största kända spinell i världen och väger 500 karat (100 g).

De genomskinliga röda spineller kallades spinell-rubiner eller Balasrubiner. Före den moderna vetenskapen, var spineller och rubiner båda kända som rubiner. Efter 1700-talet används namnet rubin endast för röda stenar av mineralet korund och namnet spinell började användas. "Balas" härstammar från Balascia, det gamla namnet för Badakhshan, en region i Centralasien beläget i den övre dalgång Kokcha River, en av de viktigaste bifloder till Oxus. Badakshanprovinsen var under århundraden den viktigaste källan för röda och rosa spineller.

Sann spinell har länge funnits i ädelstenenbärande grus på Sri Lanka och i kalkstenar från Badakshanprovinsen i dagens moderna Afghanistan samt Mogok i Burma. Nyligen hittades också kvalitetsspineller hittades också i Luc Yen i Vietnam, Manege, Matombo och Tunduru i Tanzania, Tsavo i Kenya och Ilakaka Madagaskar. Spinell finns som en metamorf i mineral, och även som en primär mineral i sällsynta mafiska vulkaniska bergarter. I dessa vulkaniska bergarter, där magmas är relativt bristfällig i förhållande till aluminium och aluminiumoxid kan mineralet korund bildas eller kombineras med magnesia för att bilda spinell. Det är anledningen till spinell och rubin hittas ofta tillsammans.

5


Spodumen är en pyroxen mineral bestående av litiumaluminium inosilicate och en källa av litium. Den förekommer som en färglös till gulaktig, lila (Kunzit), gul-grön eller smaragdgrön (Hiddenite) med prismatiska kristaller, som ofta är av stora. En kristall av 14,3 m (47 ft) i storlek rapporteras från Black Hills i South Dakota, USA. Kristallerna är typiskt tungt tvärstrimmiga parallellt med huvudaxeln. Kristallernas ansikten är ofta etsade och full med småtriangelformade gropar/markeringar.

5


Sugilite (ä.k lavulite) är ett relativt sällsynt rosa till lila cyclosilicatemineral med prismatiska kristaller. Kristallerna är sällsynta och formen är vanligen massiv. Den har en Mohs-hårdhet av 5,5 till 6,5 och en specifik vikt av 2,75-2,80. Den är mestadels genomskinlig. Sugilite beskrevs första gången 1944 av den japanska petrologisten Ken-ichi Sugi (1901-1948) efter fynd på Iwagi Islet, Japan. Fynd har gjorts i en liknande miljö på Mont Saint-Hilaire, Quebec, Kanada. I Wesselsgruvan i norra Kapprovinsen i Sydafrika, brytsz även Sugilite men ur en stratabunden manganinsättning. Förekomster har även rapporterats från Ligurien och Toscana, Italien samt New South Wales, Australien och Madhya Pradesh, Indien.
Sugilite anses vara en av de mest betydelsefulla kärleksstenarna. Den representerar spirituell kärlek och visdom - lär och skyddar i sökandet efter det spirituella, kärlek och förlåtande. Sugilite skyddar skälen från chock och trauma, sprider ljus i de mörkaste situationer och motverkar fientlighet. Den uppmuntrar positiva tankar och frigör emotionell turbulens. Av healers används Sugilite för dyslexi, som smärtstillande och mot motoriska besvär.


Not! Mineral uttalas vanligen med ett mjukt "g", som i "gick". Men som med de flesta mineraler, är dess uttal avsedd att vara samma som den som den är döpt efter; i detta fall har det japanska namnet Sugi ett hårt "g", som i "gås".

5


Tanzanit, som namngavs av juvelerarfirman Tiffany & Co, är en blå till violett variant av Zoisite. 1967 upptäcktes den av Manuel de Souza, en skräddare och deltids guld-malmletare från Arusha, i Mererani Hills, nära staden Arusha och Kilimanjaro Manyara i norra Tanzania. Han bedömde fyndet som Olivin men ett flertal mineraloger vid olika institut har fastställt att det är en typ av Zoizite. Tanzanit klassificeras av Gemological Institute of America som en ädelsten typ 1, vilket innebär att den är fri från inklusioner synliga för blotta ögat. Förekomsten är extremt sällsynt, den finns endast i Mererani Hills. Tanzanit är känd för sin anmärkningsvärt starka trichroism, som visar omväxlande safirblå, violett och vinrött. Den växlar också utseende mellan olika ljusförhållanden; De blå förstärks av fluorescerande ljus och de violetta av glödlampsbelysning. I sitt naturliga tillstånd är Tanzanit rödbrun och kräver artificiell värmebehandling för att ta fram det blåvioletta. En sten med inkusioner frambringar en avsevärt lägre pris. Det är sällan en sten av typ 1 får grön nyans vid upphettning och dessa stenar är mer av intresse för samlare än i kommersiellt syfte.

2002, utnämnde amerikanska Gem Trade Association Tanzanite som månadssten för December, den första förändringen på deras lista sedan 1912. Från 1967 fram till att gruvorna förstatligades av den tanzaniska regeringen 1971 bröts uppskattningsvis två miljoner karat. 2003 införde Tanzania en lag som förbjuder export av obearbetad Tanzanit till Indien (där många ädelstenar slipas i Jaipur). Förbudet motiverades med att utvecklingen av lokala förädlingsanläggningar skulle sporras vilket stimulerar ekonomin och återför vinster. Under en tvåårsperiod påverkades råstenar på över 0,5 gram men 2010 förbjöd regeringen Tanzanias export av obearbetade stenar som väger mer än ett gram.

Tanzanit anses vara lugnande och ge dig tålamod. Den får dig att tänka efter innan du öppnar munnen. Anses också vara bra mot ögonbesvär och huvudvärk.

5


Thulit/thulite (ä.k Rosaline eller rosa Zoisite) är en opak, massiv rosa eller rosaröd magnesesiumvariant av mineralet zoisite. Den upptäcktes 1820 i Sauland, Telemark, Norge och namnet kommer från en myt om att sagornas Thule är Norge. Thulit förekommer ofta blandad med vit kalcit och hittas i många olika bergarter. Ibland kan den förväxlas med Rhodonit. Den återfinns även i Australien, Sydafrika, North Carolina, USA och Österrike. Nyligen hittades en rik fyndighet av hög kvalitet nära Riverside i Okanogan County, Washington, USA.

Thulit utstrålar en skonsam och vårdande energi från hjärtat vilket hjälper dig att höja din självkänsla. Den hjälper dig att nå ett förändrat sinnestillstånd och andlig förening genom meditation. Den stärker dina sinnen och blockerar oönskade influenser. Thulit ger harmoni i din relation med dig själv, andra och samhället i stort. Den inspirerar dig att vårda och älska dig själv, lindrar ensamhet, skapar passion och ökar sexuella attraktioner.

5


Tigeröga är ett mineral som tillhör gruppen kvartser. Den är en variant av Falköga som främst skiljer sig på den punkten att tigerögat består av kvarts, där Falkögat består av asbest. Ämnet Limonit gör att tigerögat får en gul färg. Stenen är mycket vacker och används som smyckesten. Är även vanlig inom stenhealing då oftast i trumlad form. Tigeröga består huvudsakligen av kiseldioxid som färgats huvudsakligen av järnoxid och bildas genom förändring av krokidolit. Fyndorter finns bland annat i Västaustralien, Burma och Indien.

Ibland stöter man på "Tigerjärn" (direkt översatt från eng. Tiger Iron, ä.k Mugglestone, inga svenska referenser) som är en sten som består huvudsakligen av Tigeröga, röd jaspis, och svart hematit. De böljande, kontrasterande banden av färg och lyster gör den attraktiv främst till smycken och ornamentik. Tigerjärn är ett populärt material till ornament en rad områden, till exempel som stenpärlor och i knivskaft. Den bryts huvudsakligen i Sydafrika och västra Australien.

Det finns också andra varianter som säljs som "Arizona tiger eye" och "California Tiger eye". Dessa består av serpentin med band av krysotilfibrer.

Tigeröga anses förbättra självförtroendet i syfte att uppnå de mål du satt upp. Den får dig också att se dina egna resurser och hur de på bästa sätt kan användas. Tigeröga är en beskyddande sten som ger god tur och framgång, ofta i pengar. Romerska soldater bar ofta tigeröga för att skydda dem i strid.

5


Topaz är ett silikatmineral av aluminium och fluor. Topaz hör hemma i ortorombiska systemet (tredimensionella kristallgrupper) och dess kristaller är oftast prismatiska upp av pyramidala och andra ansikten. Ren topas är färglös och transparent, men vanligtvis tonad av föroreningar. Typisk Topaz är vin, gul, ljusgrå, röd-orange eller blå brun. Den kan också vara vit, blekt grön, blå, guld, rosa (sällsynt), röd-gul eller ogenomskinlig till genomskinlig/genomskinlig. Orange topas, även känd som ädeltopas, är den traditionella månadsstenen för november - en symbol för vänskap, och statsädelsten för den amerikanska delstaten Utah.
Imperial Topaz är gul, rosa (sällsynt, om naturlig) eller rosa-orange. Brasiliansk Imperial Topaz kan ofta ha en ljus gul till mörkt guldbrun nyans, ljust gula, guld, rosa eller violetta. Naturligt förekommande blå topas är ganska sällsynt. Typiskt är färglös, vit eller ljust gul och blå ibland violett. Många bruna eller bleka topaser behandlas för att göra dem (värmebehandlades och bestrålas för att producera en mer önskvärd mörkare blå). Mystic topas är färglös topas som på konstgjord väg belagts för att ge önskad regnbågseffekt. Vissa brittiska topaser kan blekna vid exponering för solljus under en längre tid.
Topaz kan hittas med Fluorit och kassiterit i olika områden som Ural- och Limenbergen i Ryssland, i Afghanistan, Sri Lanka, Tjeckien, Tyskland, Norge, Pakistan, Italien, Sverige, Japan, Brasilien, Mexiko, Flinders Island, Australien, Nigeria och USA. Färglösa och ljusblå sorter av topas finns i precambriansk granit i Mason County, Texas men någon kommersiell utvinning av topas förekommer inte i detta område.
Några tydliga topaskristaller från brasilianska pegmatit kan nå klippstorlek och väger hundratals kilo. Kristaller av denna storlek kan ses i museisamlingar. The Topaz för Aurungzebe, hittad av Jean Baptiste Tavernier mäter 157,75 karat. Den amerikanska Golden Topaz, en nyare sten, mäter massiva 22,892.5 karat.

Topaz ger dig styrka och hälsa.

5


Triphane används som synonym till Spodumen särskilt i fransk mineralogisk litteratur under 18- och 1900-talet. Under senare delen av 1900-talet har det använts för färglös eller gulaktig spodumen, särskilt i USA. Spodumen är en pyroxen mineral bestående av litiumaluminiumhydrid inosilicate och är en källa till litium. Det förekommer som färglös till gulaktig, lila eller lila Kunzit, gulgrön eller smaragdgrön Hiddenite, prismatiska kristaller, ofta av stor storlek. Enstaka jättekristaller på 14,3 m har hittats i South Dakota, USA.

Spodumen beskrevs första gången på 1800 efter fynd på Utö i Stockholms skärgård. Namnet kommer från grekiskans spodumenos, som betyder "bränt till aska", på grund av det ogenomskinliga, askgrå utseende av material som förädlats för användning inom industrin. Spodumen förekommer i litiumrik granit och associerade mineral är kvarts, albit, petalit, eucryptite, Lepidolit och Beryl. Transparent spodumen har länge använts som ädelsten med namn som Kunzite och Hiddenite kända för sina starka pleochroism (får olika färg i olika vinklar). Fyndigheter finns i Afghanistan, Australien, Brasilien, Madagaskar, Pakistan, Kanada och USA.

5


Turkos är ett blå- till grönfärgat kryptokristallint, sekundärt fosfatmineral. Den är sällsynt och finare fyndigheter är värdefulla. Dess unika färgton har gjort att den använts till smycken och dekorativa inlägg under flera tusen år. Ordet "turkos" är gammalt och kommer förmodligen från franskans pierre turquoise, "turkisk sten", vilket bygger på en missuppfattning – äkta turkos förekommer inte i Turkiet men handeln mellan turkarna och Västeuropa gjorde att den kom att associeras med Mindre Asien. Turkos förekommer som ådror eller sprickfyllnader och som kompakta och små klimpar. De finaste stenarna förekommer i Iran och Afghanistan, där den kallas "firuze". Betydande fynd av turkos finns också i USA, i Arizona, Kalifornien, Colorado, New Mexico och Nevada. I New Mexico och Kalifornien utvanns turkos men medan fyndigheterna i New Mexico är helt uttömda återstår fortfarande kommersiell utvinning i en gruva i Kalifornien.

De flesta fyndigheterna är av låg kvalité men sällsynta fyndigheter kan konkurrera med iransk turkos vad gäller stabilitet och färgton. I Arizona utvinns turkos som en biprodukt vid koppargruvor och delstaten är den viktigaste producenten av turkos. En annan betydande producent är Nevada som har 75–100 gruvor i drift.

I Virginia upptäcktes 1912 enskilda, vanligen mindre än en millimeter stora, turkoskristaller. Fram till 1980-talet trodde man att detta var den enda fyndorten för dessa kristaller, men sedan dess har de eftertraktade kristallerna hittats på ytterligare 27 platser.

Turkosen ger dig lycka, kärlek, hälsa och skydd.

5


Turmalin är en mineral med komplexa kemiska formler som bildar hexagonala kristaller. Färgvarianterna är typiska för fyndorten. Turmaliner hittas ofta tillsammans med lepidolit och spodumen, och ibland också i

avlagringar. Det är den ädelsten som kan uppvisa flest färger, från färglöst till helt svart och alla färger däremellan och liknar därför flera olika ädelstenar. En del av de historiskt mest kända "rubinerna" har i efterhand visat sig egentligen vara rubelliter, d.v.s. rubinliknande turmaliner. Ett exempel på en sådan "rubin", som alltså egentligen är en turmalin, är stenen i ett smycke som Gustav III skänkte till den ryska kejsarinnan Katarina den stora. Den är 4 cm lång och väger 255 carat (51 gram).

Smycket finns nu i Kremlmuseet i Moskva. Färgrikedomen beror på att även minimala ändringar i den kemiska sammansättningen ger upphov till mycket stora färgändringar. Turmalinen har en ibland mycket tydlig dikroism, d.v.s. uppvisar två olika färger beroende på från vilken riktning den betraktas. Detta ger en vacker effekt när man sakta vrider på stenen. Namnet kommer från singalesiskans tura mali, som betyder "mångfärgad sten". Sällsynt finns färgändrande stenar, som skiftar färg mellan dagsljus och konstljus (metameri) och stenar med s.k. kattögoneffekt. En utmärkande egenskap för turmalin är att den är pyroelektrisk, den får elektrisk laddning vid upphettning. I Nederländerna utnyttjades denna egenskap för att dra ut askan ur sjöskumspipor och kallades där "aschentrekker" (askdragare, askblåsare).

Större fyndigheter av turmalin finns i Sri Lanka, Brasilien, Madagaskar, Afghanistan och Moçambique (röda och tvåfärgade stenar). Mindre fyndigheter i Angola, Australien, Burma, Indien, Rhodesia, Namibia, Tanzania, Thailand, f d Sovjetunionen, USA.

Turmalin är en robust sten som tål slitage bra och därför är utmärkt som smyckesten. Den ger dig lycka, styrka och hälsa.

5


Unakit upptäcktes först i Unakasbergen i North Carolina, USA, vilket gett den sitt namn. Den är en förändrad granit bestående av rosa orthoclase*** fältspat, grön epidot, och i allmänhet färglös kvarts. Den finns i olika nyanser av grönt och rosa med oftast fläckigt utseende. Av god kvalitet anses Unakit vara en halvädelsten och används ofta i smycken som pärlor eller cabochons men också i arbeten som ägg, sfärer och animaliska sniderier. Unakit finns som småsten och kullersten från glaciärdrift på stranden av Lake Superior. Det förekommer också i Virginia, där det finns i älvdalarna efter att ha spolats ned från Blue Ridge Mountains. Unakit är inte begränsad till USA, utan har även rapporterats från Sydafrika, Sierra Leone, Brasilien och Kina. En del material märkt Unakit saknar fältspat och är mer korrekt epidosite, också använd som pärlor och cabochons.

Unakit hjälper dig att göra dig av med beroenden men har också starka helande egenskaper och tar tag i orsaken till sjukdom. För bättre sömn kan en bit Unakit placeras under kudden.

 

*** Ortoklas är ett fältspatsmineral bestående av kaliumaluminiumsilikat. Ortoklas är beträffande den kemiska sammansättningen identiskt med mikroklin. Namnet kommer från grekiskans orthós som bedyter rak eller rätvinklig och klásis som betyder brott. Förekommer i många magmatiska bergarter. Ortoklas bildas vid hög temperatur, och vid den temperaturen är natrium-aluminiumsilikat (albit) löslig, men när temperaturen sjunker fälls denna ut om den är i minoritet.

5


Zirkon (ej att förväxlas med Cubic Zircon/Zirconia****) är ett mineral som tillhör gruppen nesosilicates. Namnet kommer från det persiska zargun vilket betyder gyllenfärgad men den naturliga färgen på zirkon varierar mellan färglös, gul-guld, hassel, röd, brun, blå och grön men även svart. Färglösa exemplar av hög kvalitet är ett populärt substitut för diamant och är även känd som "Matura diamond". Zirkon förekommer i magmatiska bergarter över hela världen men stora kristaller är sällsynta. Deras genomsnittliga storlek är ca 0,1-0,3 mm, men de kan också växa till storlekar av flera centimeter, speciellt i pegmatites. I geologiska miljöer, sker utvecklingen av rosa, röd och lila zirkon efter hundratals miljoner år, om kristallen har tillräckliga spårämnen för att producera färgcentra. Färg i denna röda eller rosa tonen glödgas i geologiska förhållanden i temperaturer över ca 350 ° C.

Australien är världsledande med 37% av världens totala produktion. Stenar från Jack Hills i västra Australia har visat U-Pb-åldrar upp till 4404 miljoner år, vilket gör dem de äldsta mineraler hittills daterade på Jorden. Många av de finaste slipade Zirconerna kommer från Vietnamn och Kambodja.

 

****Cubic Zircon (Zirconia), CZ, är ett syntetmaterial som används som substitut till diamanter. Den är tyngre än en diamant av samma storlek och inte lika hård, 8.5 på Mohs skala jämfört med 10 för diamant. P.g.a dess låga kostnad och hållbarhet har den sedan produktionens början 1976 varit en viktig konkurrent till diamant. Det enda hotet mot dess ställning är den kemiskt framställda diamanten Moissanite,

5


Zoisite är en kalcium-aluminium-hydroxi sorosilicate som tillhör gruppen epidot och uppkallad efter den slovenska vetenskapsmannen Baron Sigmund Zois von Edelstein (Žiga Zois). Han insåg att detta var en okänd mineral när den erbjöds honom av mineralåterförsäljaren Simon Prešern, som hade funnit den i Saualpe bergen (Svinška Planina) Kärnten (Koroška), 1805. Zoisite blev först känd som saualpite med hänvisning till ortsnamnet. Zoisite förekommer som prismatiska, ortorombiska kristaller eller i massiv form, och kan vara blå till violett, grön, brun, rosa, gul, grå eller färglös. Den har en vitros lyster och en conchoidal till ojämn fraktur.

I Tanzania förekommer en metamorf sten, anyolite som består av grön Zoisite med svart tschermakite och rubinkristaller. Dessa rubiner är inte av ädelstenskvalitet men ändå ger färgen en slående kontrast till den gröna zoisiten och ger dekorativa stenar. De kallas Rubinzoisite (Ruby in Zoisite).

Förekomst av Zoisite inkluderar Tanzania (tanzanit), Kenya (anyolite), Norge (thulite), Schweiz, Österrike, Indien, Pakistan, och Washington i USA. Zoisit fördriver lathet och likgiltighet då den stimulerar kreativitet och utveckling av dina förmågor och talanger. Zoisit är en framgångssten och för dig som vill utveckla ditt intellekt och låta tankeprocessen stödja framsteg på alla livets områden.

5


 

Copyright © 2015 Pretty Ogr
Senast ändrad: 27 januari 2017 
                http://svenskalänkar.com/